Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vita händerna, som aldrig hade arbetat, och
briljanter på de smala klingorna, som skulle springa
av vid första slag av ett ordentligt svärd.
Pierres ögon brunno som glödande kol. Ja,
det var bra, att han fick se dem på så där nära håll
en gång! — Nu först såg han, hur det vimlade
av sådana där odugliga, överflödiga lyxpersoner,
som frossade i överflöd, medan de fattiga svulto,
som dansade nätterna i ända, medan de fattiga
trälade för dem... De intogo en onödig plats på
jorden, och ju förr den stormvind kom, som kunde
feja bort dem allesamman, dess bättre!
Nu gavs det tecken där nere!
Ceremonimästaren ordnade hovet i skilda led,
kapellmästaren höjde taktpinnen, festmarschen
började, och flygeldörrarna öppnades för de
kungliga.
Där kommo de, företrädda av pager och
omringade av sin närmaste uppvaktning, kung Ludvig
och den stolta Marie Antoinette.
Pierre hade sett drottningen förr men endast
i förbifarten, då hon åkte i Paris. Nu kom hon
långsamt gående, klädd i en guldbroderad, gul
damastdräkt, översållad av juveler, vari alla ljusen
speglade sig. Hon hälsade på alla med en sådan
värdighet och ett sådant behag, att Pierre, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
