Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åh — — hundra år!––––––-Alltid det samma––––––––-
åh––––åh»––––-, och så försvann Skedde mosse.
III.
Det var just i solnedgången, då vi kommo ned från
tornet i en af Tysklands stora götiska kyrkor. En
del af det mystiska templet låg redan inhöljdt i mörker,
hvarifrån här och där en altarlampa glödde som en
lysmask. Men på en af de höga pelarna i midtskeppet föll
ännu den nedgående solens sista strålar och omhöljde
madonnabilden, som stod högt uppe, med en öfverjordisk
glans.
Om dagen hade jag gått förbi och sett upp till
denna staty, som icke var af något konstnärligt värde
och dessutom utklädd som en docka i hvit atlas och
guldpaljetter, med en guldkrona på hufvudet, och en
mindre krona på det lilla Jesusbamet hon höll på armen.
Jag hade sett på dem med en af dessa kyliga,
kritiska blickar, som vi protestanter ju vanligen bestå de
katolska helgonbilderna, hvari vi blott se öfvertro och
afguderi. — Men nu i solnedgången såg det annorlunda ut.
De höga hvalfven tycktes oändliga, då skymningen
redan hade lägrat sig däruppe, och de tunna
rökelseskyarna, som hade stigit upp efter rökoffret, dröjde ännu
där som sväfvande nattdimmor.
Rosetten i det mångfärgade fönstret strålade som
blad och blommor, och från ett annat högre liggande
fönster föll ett helt knippe af breda solstrålar ned
öfver den midtersta pelaren i kyrkan, där madonnan
tronade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
