- Project Runeberg -  Dikt och verklighet / Samling 1 /
101

(1890) [MARC] Author: Helena Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

genom katolskt äktenskap, som hon själf ansåg för
oupplösligt, och hon hade en liten dotter på ett år, för
hvil-ken hon hyste den mest moderliga ömhet. Att äga
henne kunde han aldrig tänka på, och deras förhållande
blef så rent, att det icke en gång kunde gifva hennes
råe och häftige man anledning till svartsjuka. Det
smickrade honom snarare, att hans obetydliga hustru,
denna kvinna, som han kunde tyrannisera och
misshandla, utan att hon vågade knysta, kunde vara ett så
eftersträfvansvärdt ideal för en ung, skön och rik
adelsman.

Ett par veckor före skilsmässan mellan henne och
Viktor upphörde hans bref alldeles. Denna sista smärta
måste han genomlefva ensam. Han kom hem på hösten,
och hans moders första omfamning var en fråga. Han
vände sitt sorgsna ansikte mot henne och sade:

»Vi ha sagt hvarandra farväl för alltid. Endast i
allra yttersta nöd, om hon inte kan härda ut längre,
skrifver hon till mig, och då kommer jag strax. Jag
tror, att om hon kallade, skulle jag komma tillbaka från
en annan värld.»

Åren gingo, och det kom icke något bref, ehuru
Viktor ännu aldrig kunde öppna postväskan, utan att
handen darrade. Han började tro, att hon var död, och
det nervösa och spända tillstånd, hvari han länge
befunnit sig, öfvergick småningom till likgiltigt lugn. Han
försökte att komma tillbaka till det verkliga lifvet igen
och ansträngde sig med så mycken sysselsättning som
möjligt....

Då han fyllt trettio år, gifte han sig med en ung
adlig fröken, som var i hög grad förälskad i honom.
Hon var en mycket väl uppfostrad ung dam, stilla,
bildad och »comme il faut», men hon kunde omöjligt dölja
den förvirring, som grep henne, hvar gång den unge

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:38:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nhdov/1/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free