Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rådfråga sin man i allting; nu blef det »farmor», som
öfverallt måste vara den bestämmande, för att hon skulle
känna sig lugn.
Oaktadt sitt skenbart lugna och jämna väsen, var
hon ofta mycket ängslig i småsaker och i synnerhet efter
mannens död mycket obeslutsam, när något skulle afgöras.
Det var därför godt att ha farmor, hvilken genast såg en
saks väsentliga sida och aldrig lät förvirra sig af
småsaker.
Fru Amalia blef själf mera än någonsin inåtvänd
och hade alltid svårt för att visa något närmare
intresse för någonting, icke ens för hvad som angick
hennes barn. Hon trifdes bäst ensam med sitt
handarbete eller ock med att sitta stilla bland de andra och
höra på, huru barnen och farmodern samtalade.
När hon en eller annan gång gjorde ett besök i
Stockholm hos sina systrar, som voro gifta och bosatta
där, var det för henne en mycket lugnande känsla, att
farmor var hemma och stod alla till buds med råa och
dåd. Fru Vi veka sände också vid sådana tillfallen
regelmässigt ett par rader till henne för hvarje dag, för att
underrätta henne om allt i hemmet. Det var just en
sådan liten depesch, hon var uppe att skrifva, medan de
unga sutto kring brasan och väntade, att hon skulle
komma.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
