Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Toner.
tet har i vår tid blifvit modernt att tala illa om
poesien, ja, det finns till och med sådana, som mena,
att den inom kort kommer att själfdö som andra
öfver-flödspersoner. Man betraktar den som ett slags
änkedrottning, som sitter med för högt apanage. Staten har
icke längre råd till dylika utgifter för lyxpersoner, man
kunde använda pengarna bättre till underhåll af många
nyttiga och nödvändiga inrättningar.
Ja, så är det!
Emellertid är det icke många, som egentligen tydligt
göra sig reda för hvad de mena med denna poesi, till
hvilken de ha fattat ett sådant agg.
Några förstå med poesi endast verser, allt som
rimmar. Andra känna till och med poesien endast som
dåliga verser, hvaraf världen är så full, och så tro de
sig hata poesien därför, att de icke kunna tåla dåliga
verser, de hederliga människorna!
Så finnas också sådana, som till poesi räkna allt,
som icke hör till det dagliga brödet, och som vilja hafva
allt det afskaffadt, som icke kan räknas till detta
dagliga bröd.
Dessa sista måste man svara, att om de också
gjorde till sitt lifs uppgift att utrota poesien, så skulle
de icke komma ett tuppfjät framåt. Hvarken de eller
deras efterkommande skola någonsin kunpa uträtta något
mot poesien i lifvet. Den allra tarfiigaste potatisåker,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
