Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En moder.
tå jag för en del år sedan reste i Italien, tillbragte
jag några veckor i en liten italiensk bergsstad, litet
afsides från järnvägslinien. Där funnos, som i hvarje vrå
af Italien, stora minnen från konstens rikaste tid. Man
såg där ett par renässanspalats i den renaste stil, nu
stängda och öfvergifna eller bebodda af en och annan
ensam gammal herre eller adelsdam, som icke visade sig
på gatan utom för att smyga sig till mässan. Där fanns
ett stort gammalt kloster, från hvars terrass man hade den
vidsträcktaste utsikt öfver det fruktbara landet och de
oändliga bergskedjorna, hvilka från alla sidor som blåa
böljor löpte ut mot horisonten. Från detta kloster hade
förr i världen utgått kardinaler och prelater, ja, en gång
till och med en påfve. Nu funnos där endast tre gamla
munkar, som med nedslagna ansikten och händerna
instuckna i de vida ärmarna på sina kåpor då och då
visade sig för att låta någon resande se klosterkyrkans
märkvärdigheter och freskerna i den öppna pelargången
kring klostergården, där rosorna viftade och logo i
solskenet.
Framför allt fanns i denna obetydliga stad en stor
och härlig domkyrka. De bästa konstnärer hade arbetat
här och nedlagt sina tankar och sitt snille för att göra
denna byggnad från det största till det minsta till ett
mästerverk. Numera blef den blott då och då besökt af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
