Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och sedan hemma hos oss! Ute i skogen och på
sjön! Allt hvad han dä sade åt mig 1 Jag glömmer
det aldrig — aldrig! Och så är han en sådati
iskall, trolös, förskräcklig varelse! — En riktig Molok!
En Kristoffer Kolumbus! — Å!— Al — Bara jag
var död!
(Det ringer starkt på tamburdörren.)
ANNA (lyssnar). Så! Nu kommer det någon!
Tänk, om han skulle komma åter! — Tänk, om
han skulle ha ångrat, att han lämnat sin stackars
lilla hustru så ensam! {Hon lyssnar.) Nej, det ä’
en fruntimmersröst. Hvem kan det väl vara? (Hon
torkar ögonen fort) A, måtte ingen kunna se, att jag
har gråtit! (Hon tager sitt broderi och börjar brodera ifrigt.)
Fjärde scenen.
lotta (från tamburen). Majorskan Donnerwetter
frågar, om hon får lof att tala ett par ögonblick
med frun ?
anna. Bed henne vara god och stiga på.
(Lotta går.)
Femte scenen.
ANNA. MAJORSKAN DONNERWETTER.
majorskan {i dörren). Eår man stiga på?
anna (stiger upp). Å, ■ är det du, tant! Hvad
det var vänligt af dig att komma och hälsa på mig.
majorskan. Ja, bara jag inte kommer och stör
en kärleksduett?
anna. : Nej, som du ser, så sjunger jag solo.
{De laga plats.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
