Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då han slutat, torkade han pannan med en blå
näsduk. Det hade varit ett hårdt arbete för
honom.
»Sådana tankar!» utbröt han. »En sådan håll-
Q o
ningl En sadan sträng konsekvens! Ater denna
frihetens fullkomliga lag! Men det är för svårt
för mig. Allt tar så lång tid, om man skall gä
riktigt i land därmed. Tiden går så fort. Man
hinner rakt ingenting.»
Han reste sig från pianot, men André gled ned
på stolen, där han suttit, och började spela samma
»Toccata». Han tog varsammare på det gamla
instrumentet, så han. fick det att klinga vackrare,
och skönheten i kompositionen kom mera till sin
rätt. Medan han spelade, gick Antony sakta fram
och åter på golfvet.
Ibland stannade han och smålog, ibland gned
han sina händer med mycken belåtenhet.
»Ja, så skall det låta!» sade han, då André
slutat. »Så menade han, som skref det!» Han
blef stående framför André med händerna under
rockskörten och såg på honom.
»Säg mig», sade han i en mycket allvarsam
ton. »När man spelar sä, då ämnar man väl inte
lefva för annat än musiken i detta korta lif?»
»Nej, nog ville jag det!» svarade André. »Om
jag bara får?»
»Det är ju juridik du studerar, min gosse? Är
det inte så? Juridik?»
André nickade, medan han satt och lekte med
tangenterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
