Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och sade: »God dag, Anne-Marie!», gaf hon till ett
litet rop. Hon hade icke hört honom komma.
»Jag kan ju inte ens ge dig handen», sade hon
och stack båda händerna i vädret. »Men sätt dig
där på bänken, till dess jag har slutat! Så roligt,
att du kom!»
De sista orden ledsagades af en solig blick,
som gjorde Andre varm om hjärtat.
»Kan jag inte hjälpa dig?» frågade Andre, i
det han satte sig och stoppade det ena körsbäret
efter det andra i munnen.
»Jo, tack», svarade Annc-Marie skrattande.
»Men om du bara ville äta upp bären för mig, så
är jag helst fri för din hjälp.»
»Hvad i all världen ska du göra med alla de
där bären?» frågade Andre, medan han flyttade
stolen alldeles nära bordet och intresserad stack
ansiktet nära en af de rågade skålarna.
»Jo, ser du», svarade Anne-Marie, »de här, som
jag sticker ut kärnorna på, de ska bli kompott,
den allra finaste kompott. De andra här, de små,
dem koka vi sura med vinättika och nejlikor. De
serveras till kött, och det är pappas älsklingsrätt.
Han kan äta sä här mycket däraf!» sade hon
skrattande, och visade med sina rödt drypande händer,
hvilken jätteportion af den omtalta delikatessen,
prosten kunde sätta till lifs.
»Har du mycket kvar?» frågade Andre, som
nog tyckte, att detta röda haf skilde honom väl
långt ifrån .Anne-Marie.
»A, ja, jag har ganska mycket kvar», svarade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
