- Project Runeberg -  Qvinnoöden. Noveller /
272

(1888) [MARC] [MARC] Author: Helena Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

öfver det tjocka bruna håret var deladt och föll i
två tunga flätor ned för ryggen, en liten, trubbig
näsa och en solbränd, varm hudfärg. Munnen var
temligen stor med små fasta och hvita tänder, och i
kinderna syntes två gropar. Sofia Lindholm var en
glad och präktig flicka, men hon utmärkte sig icke
i något af skolämnena, och den svenska skrifhingen
var i synnerhet en stötesten, som hon med säkerhet
stupade på, hur länge hon än satt under de långa
vintereftermiddagarna och tuggade på sin penna i
sitt lilla rum hos den fru, der hon var
inackorderad.

Hennes hem var på en stor herregård på landet,
och hon skulle nu endast under ett par år fullända
sin uppfostran i den bästa skolan i staden, och hon
arbetade ärligt, så godt hon kunde. Men midt i en
fransk öfversättning kom hon att tänka på hönsen
der hemma. Hon undrade, om den grå perlhönan hade
börjat lägga ägg, eller om den, stora tuppen hackade
den lilla ryska, — och alla de franska oregelbundna
verben blefvo plötsligt mer sammanblandade än
någonsin förut. När hon läste kyrkohistoria eller
bibelhandbok, kommo tankarna på den nya separatorn
snurrande in bland alla irrlärorna, så att de flögo om
hvarandra, och midt i något utvaldt poem, som läraren
i svenska läste högt, kom hon att längta efter sin
häst, så att hon fick tårar i ögonen. Läraren trodde
först, att hon var gripen af poesien, och bad henne
då och då att i korthet och på prosa upprepa hvad
han hade läst, men då blef hon blossande röd, vände
ögonen hjelplöst åt alla håll och röjde tydligt, att hennes
tårar hade gält något helt annat än Tegnérs solsång.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:39:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nhqvinno/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free