Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visade sig. Himlen var ett oändligt stort, kallt,
kolsvart rum, och jorden var ett vidsträckt öde, der den
tätt fallna snön gjorde de förbigåendes steg ljudlösa.
Men rundt omkring i alla hus och gårdar voro ljusen
tända, vinterljusen, som tändas klockan tre och af
hvilka många icke släckas förrän efter midnatt.
De lyste som otaliga stjernor bakom alla de
ljusa och mörka gardinerna, der familjerna sutto
samlade kring arbetsbordet. Från ett och annat
ensamt fönster utan rullgardin .lyste en lampa, der
en ung man satt öfver sina böcker eller någon gammal
ensam dam vid sin stickning. I ett och annat hus
voro alla fönster upplysta. Der var bjudning eller
dans, och man såg skuggor af pratande och
gestikulerande menniskor bakom gardinerna. Från kaféerna
utsände gaslamporna sitt hvita, kalla ljus, och
butikfönstren voro upplysta inifrån, så att de utstälda
sakerna ännu i vinterqvällen skulle kunna locka några
köpare. Hvart och ett sådant litet ljus, som blott som
en punkt trängde genom mörkret, var centrum för
färre eller flere medlemmar af ett hem, som här funno
samlingsstället för sitt arbete, nu då solen var borta
halfva dagen under de långa, långa
vintermånaderna.
Från gatan kunde man endast veta föga om all
den sorg och glädje, all den flit och oro, alla de
muntra fester och sorgliga sjukrum, som alla de olika
ljuspunkterna betecknade.
Der ute var det blott tystnad och natt, och
naturen hade intet att göra med allt hvad som talades
och lästes, diskuterades och beslöts inomhus vid de
tusen små vinterljusen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
