Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det måtte ju vara mycket angenämt för den
ätande, mindre för de bortkastade apelsinerna»,
svarade Hulda.
Maria såg på henne, som om hon tänkte: »Du är
minsann inte så dum som du ser ut», men hon knyckte
blott på nacken och sade:
»Hvem frågar efter dem?»
»Jaså!» Hulda såg nu uppmärksamt på Maria.
»Ni är en fiende till äktenskapet. Törs jag fråga, om
ni sjelf är gift?»
»Nej, Gud bevare mig väl», svarade Maria och
satte sig hårdt tillbaka i sitt hörn.
»Der ha vi kanske orsaken till er åskådning», sade
Hulda och smålog ironiskt. »Det är ett gammalt
ordspråk som säger: De ä’ sura, sa räfven om rönnbären».
»Den der sortens snärtar är jag van vid, så att de
inte alls bita på mig», svarade Maria med likgiltig
ton. »Här är inte fråga om mig sjelf. Jag lefver
för samhället, för att ruska litet på de gamla spruckna
sträfpelarna, och jag anser, att en af samhällets största
förbannelser är äktenskapet.»
»Ni vill kanske vara så god och förklara er», sade
Hulda och* lade händerna i kors.
»Mina skäl är så tydliga, att de tala för sig
sjelfva», sade Maria och ryckte närmare. »Tänk nu
sjelf! Man tar inte en tjenstflicka annat än på
bestämd tid, ett år, — ett halft år; — ja, i
Stockholm fäster man nu helst sitt tjenstfolk på månad.
Det är ingenting, som garanterar en, att hon är hvad
hon tycks vara under första tiden. Hon kan vara så
nätt och inställsam och steka de bästa biffstekar den
första veckan, att man är i ekstas och tror sig ha fun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
