Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
qprutade eld och stirrade på Olle, som om de ville
sluka honom lefvande.
Och ut nr trollets öppna gap stod rök och
gnistor, och app ar trollets stora, förskräckliga
huf-vnd hvirflade en lång, svart rök, och just som
odjuret var rakt under Olle gaf det till ett skrik, ett
ohyggligt tjut, som skar genom hela skogen och
kom Olles blod att stelna i hans ådror.
Och trollet spärrade upp sitt eldgap och
spottade giustor omkring sig och såg på Olle med sina
förfärliga ögon, och så skrek det igen så
genomträngande vildt, soift om det ville säga:
»Du vill se troll, dui Ja, kom så skall jag
äta di#!» Och så slamrade trollet vidare med sin
långa svans; ja den var väl en mil lång, och
kolsvart som på en drake och kröp och slingrade sig
utefter jorden som den värsta orm.
Men då trollet skrek för tredje gången, blef
Olle så rädd, att han rullade baklänges nedför
sandåsen in i skogen och reste sig icke förr än han hade
kommit på vägen, som ledde hem.
Och då han kunde stå på benen, ja, då sprang
han så, som han aldrig hade sprungit förr.
Han flög med benen och armarna hjulande som
väderkvarnsvingar — in genom skogen, ned öfver
berget bort öfver alla fält och gärden, utan att
andas, utan att se sig om, rakt hem till sina
föräldrars stuga, och där på hufvudet i sängen och drog
täcket öfver öronen, så att man bara kunde se
haiifl hvita hårtopp sticka upp ofvanför.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
