Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kolsvart och plötsligt flög det som en rysande
ångest i långa stråk öfver hafsytan.
En hel här af små krusiga böljor flöto fram
med en glans som af blått stål.
Då skrattade Violanta och klappade i händerna.
»Nu komma de! Nu komma de! Hafvets vilda
vågor!»
Då ljöd en underlig stot i luften, och plötsligt
lyfte sig hela hafvet, mörkblått och brusande, och
kom som en anfaUshär i samlade kolonner mot
stranden.
»Det är hafvets vilda vågor!» sade Violenta sakta.
»De äro härliga att se på!» men hon kände ändå en
hemlig rysning. De kommo så säkra och så många.
Men då hven det öfver himlen.
Böljorna reste sig och sträckte på halsarna;
de blefvo gröna, de blefvo dunkelblå, de blefvo
kolsvarta, och liksom på en hemlig befallning fingo
de alla på en gång gnistrande hvitt skum på
topparna.
Med våldsamt brak dånade de in emot
stranden.
»Hu! Hu!» hviskade Violanta. »De äro
förfärliga, hafvets vilda vågor!»
Men hafvet lyfte sig alltjämt högTe.
Böljorna blefvo höga som hus, som kyrkor, som
tornspiror. Det var svarta, blanka afgrunder
emellan dem, det var svindlande toppar med sprutande,
hvitt skum. De kröpo tillsammans och reste sig,
sprungo fram som tigrar, vrålade som vilda lejon,
379816
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>