Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En hjertans kär. Poem af K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Hon?» afbröts jag, »man kan blifva vriden!
Hon, som redan räknat trettitvd!»
»Ja, nog sade jungfru Lotta hemma,
att hon honom sett i hennes famn,
och hört henne med en kärlig stämma
ofta kalla honom ömt vid namn.»
»År det möjligt?» ropade nu alla.
»Ser han bra ut? År han rik? Säg strax!
Och hvad plär Agata honom kalla?» —
»Kors, hvad frågor! Han lär heta Max!»
»Max! Åhja, det passar till Agata;
men hvad är han, hennes hjertans kär?«
snattrade en gumma, lik en skata. —
»Tyst, så skall jag säga, hvem han är!»
Snopen satt dock hela sqvallerkåren,
och hvar gamma vredgad i sin kopps
öra grep och tömde kaffetåren,
då jag sade: »Max är hennes — mops!»
K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
