Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur Kapten Puffs minnen (med porträtt) - V. I Alhambra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men också en annan kär hågkomst från flydda
tider öfverraskade mig denna dag. Olof Strandberg,
som redan för något år sedan lemnat de tiljor, der
hans sköna och klangfulla röst länge väckt en sådan
hänförelse och beundran, räckte mig nu vid »rosornas
doft och drufvornas ånga» den förtroliga handen och
tolkade i välkända toner allt det höga, ädla och glada,
som bor i ett känslofullt bröst.
Att Kalevalas beundrare, fennofilen Fritz Arlberg
undfägnade oss både med sång och föredrag, hvarvid
det senare framhöll
— — — »gamlp runosångarn,
gamle kanteletrakterarn,
höge, vise tonkonstnären,
vaka, vanha, Wäinämöinen,
vanha korva soumalainen»
tillägger jag med tacksamhet och förtjusning.
Droppe för droppe hade jag sålunda druckit den
lifvets vårglädje, som ej ens tanken på den långa
vinter, hvilken derpå skall följa med snö och storm,
förmår qväfva, då en af värdarne anmälte, att derute
fanns en man, den allom välkände och aktade
civil-ingeniören S—tw, hvilken anhöll att på någon stund
få afbryta sångerna, skålarna och de glada
tidsfördrif-ven för att inför de finska gästerna lätta sitt hjerta
med några ord, hvilka vid ett tillfälle sådant som
detta han förmenade borde vara på sitt rätta och med
festens betydelse i öfrigt passande ställe.
Redan van vid dagens många angenärha och
behagliga öfverraskningar, svarade jag, såväl å egna som
öfriga sällskapets vägnar:
»Hans ljus skall icke lida men
af våra stjernors klara sken.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
