Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leas upptäckt. Ett litet minnesblad af Skinfaxe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade så när sagt kunglig-) republikanen Johan Gabriel
Carlén, artisten Hallbeck, bokförläggaren Brudin m. fl.
Som gästerne hade sig väl bekant, att värden, då han
stagit sig ned å landsbygden tor att på skarpen arbeta,
aldrig hade »varor» hos sig, hade sådana, både till
qvalitet och qvantitet af bästa sort, medförts.
Den minnesrika festen hos v. Braun skildrade
sedan Herman Bjursten å en middag, som vid Leas
första besök i Stockholm, 1863, för henne hölls å Blå
porten. Bl. a. beskrefs häri, hurusom
med Braun i tjocklek täflade Brudin,
som, se’n han hunnit fjerde toddyn granska,
höll en harang, rätt lyckad, uppå — franska
till Wilhelms ära, hvarpå denne sjelf hof upp sin röst:
»I bröder — sade han — det är min tröst,
att en finns än, som spelar på min skala,
då jorden snart jag skall min skuld betala.»
»Ja, glade gossar! — skrek han — hit med vin!
Jag har en själsförvandt — i krinolin:
en liten näpen tös, som i pensionen
uti Karlshamn slog an den, Braunska tonen.»
Så tog han fram ett manuskript och »las»,
och under accompagnement af glas,
om livilkas fyllning Carlo sig beflitar,
vi hörde Leas allra första bitar.
»Det der var qvickt och roligt — intet pjunk!»
skrek nu Carlén och tog en duktig klunk.
Och Westerstrand, vår premierminister,
brast ut: »det der är ju för bricollister!»
»Du skall förlägga detta, bror Brudin!»
sad’ Blanche. — »Kör till!» — »En skål for flickan min!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
