Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han kan ju ordna det så, att det går ihop. Men
fick han så deras ja så skulle han upp och fråga
ryttmästaren och den nöten hade han inga
förutsättningar att knäcka, om nu inte Edla var
kavat nog att hjälpa till och göra som en annan
flicka gjort, gå ur tjänsten.
Det var alltså på tre håll det skulle frias och
han hade två kvar.
En söndagsmorgon tog Efraim ner finkläderna
från vinden och klädde sig omsorgsfullt. Mor såg
på med lätt hjärtklappning och gubben far myste.
— Jasså, dä ska bära sta nu. Ja gu vare mä
dej pojke, sa mor.
— Men bjud inte ut dej för mycket, sa gubben.
Säj att du inte krusar om de trilskas, för vi ä ett
hederligt folk, fast vi bara ä torpare.
Men Efraim han tänkte att kunde det hjälpas
med lite krusning så skulle han krusa, för Edla
var ju värt att krusa för, så vacker som hon var.
Så gick han.
Första biten över stenängarna gick det fort
och han tänkte på, att om han fick ja så skulle
han springa här när han var på hemväg och
nog skulle det gå bra, det var ju en så
underbart vacker dag så folk kunde nog inte vara
annat än medgörliga. Han skulle tala så vackert
han kunde.
116
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
