Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ögonblick och med den kaffet, sockret och
gubbens tuggtobak, klarskinnet och cikoriapaketet
och lite längre fram gick vadmalsbunten, som
hon löst ut i Abro vadmalsstamp och ännu lite
längre fram sillen och strömmingen, så vid Hamra
skog var det bara Maja-Lisa kvar där framme
på loket och hon såg ut så att banvakt
Pettersson höll på att få slag där han stod vid sin stuga
och »postade». Ja han såg bara två tjocka ben
som gingo som lärkvingar och en arm, som
vinkade tämligen planlöst ut mot osynligt mål
och detta tog honom så hårt att han drog ut den
röda flaggan och gav stoppsignal.
Det blev också stopp och undersökning.
Gumman hjälptes ner och bars in i banvaktsstugan
och föraren svor på att det var sista gången han
lät käringar åka gratis. Han hade inte kunnat
se händelseförloppet från sin plats och vart
givetvis tvärskraj, då han menat väl och trott att det
skulle gå bra.
— Sakramentskade skojare, sa Maja-Lisa och
hytte med näven. Det var tacken för resan.
Sedan fick Maja-Lisa värma sig under det att
banvakten satte på trallan och for ut för att
samla ihop de bortkomna grejorna och när
Maja-Lisa sedan fick dem tillbaka så tackade hon och
gick, men gick landsvägen. Hon hade för sin del
183
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
