Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - §. 11. Yt-nivellements förrättande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
reduceras i förhållande till denna till 13, 8, 10 etc.; men, emedan
vid ett hastigt öfverskådande af den nivellerade ytan, det är
svårare att anställa jemförelse emellan alla punkter, då somliga hafva
minus och andra plus, så, och alldenstund såsom nämndt är, alla
punkters läge böra kännas och antecknas i förhållande till
vattenspegeln P, som derföre sättes = 0, samt, då af profil-kolumnen
synes, att denna punkt P ej är den högsta, brukar[1] man att så
förändra profil-kolumnen för den nivellerade omkretsen, att
0-punkten tillägges ett siffertal (10, 20 eller 30 o. s. v.) så stort,
att den eljest högsta punkten äfven måtte kunna tänkas med
minustecken, utan att likheten blifvit rubbad. Emedan nu F här i
profilen har + 9, så måste, om man sätter P, förut = 0, = — 10 (eller
+ 0 — 10), denna punkt F blifva = — 1, punkten L, som har + 1,
blifva = — 9, (emedan + 1 — 10 = — 9), punkten K, som har —
1, blifva = — 11 (— 1 — 10 = — 11) etc, och får man på detta
sätt samma tecken för alla de observerade punkterna, och likväl
det förra förhållandet dem emellan bibehållet.
Genom sista profil-kolumnen i tabellen för den afvägda omkretsen
har man således funnit hvarje afvägd linies ändpunkters läge i
förhållande till vattenspegeln P; förut har man i hvarje tabell funnit
alla punkters inom samma linie höjd i förhållande till
begynnelsepunkterna A, C och E etc., hvarföre sista generella
profil-kolumnerna i alla tabellerna finnas på det sätt, att man för hvarje bokstaf
sätter antagna 0-punkten lika med det värde samma punkt har i
omkrets-tabellens sednare profil-kolumn, hvarefter alla öfriga
punkterna med denna jemföras. Så finner man t. ex. i omkrets-tabellen
punkten A:s höjd i profil-kolumnen = 26, hvilken siffra, börjande
en ny rad och utvisande den generella profil-kolumnen, sättes i
stället för 0-punkten i tabellen för linien AB; nästa punkt visar förut
— 3, eller att densamma ligger 3" lägre än punkten A, och
måste altså nu ligga 26 + 3, eller 29 tum under vattenspegeln P,
hvarföre denna punkt, förut tecknad med 3, nu sättes = 29; på
samma sätt får man 35 och 27 i stället för 9 och 1, men nästa
punkt derefter har + 1 och ligger således 1" högre än A,
hvarföre dennas nya värde blir + 1 — 26 = — 25, i stället för + 1.
Likaså förfares med de återstående inom samma kolumn, då man
slutligen får punkten B = + 3 — 26 = — 23 eller samma värde,
som för denna punkt finnes upptaget i omkretsens profil-kolumn.
Enligt denna sednare är punkten C = — 11, och sättes derföre
0-punkten för linien CD = 11, samt de öfriga = 21, 21, 20 o. s. v.;
hvarefter med alla de återstående på enahanda sätt förfares.
Emedan man nu tänker sig alla siffror hafva minus framför sig,
så behöfver man derföre, med kännedom härom, ej utsätta något
tecken.
Genom nu beskrifna förfaringssätt vid nivelleringen har man en
säker kontroll tillika öfver dess rigtighet; ty skulle fel någonstädes
hafva uppstått, så behöfver man ej ånyo undersöka mer än den
linie, hvaruti detsamma vid profil-kolumnernas uppgörande befunnits,
enär den slutligen nivellerade omkretsens profil-kolumn tydligen, vid
jemförelse med profilhöjderna för hvarje linie, ger tillkänna om
och hvar felet finnes; så t. ex. skall i profil-kolumnerna punkten B
uti omkrets-nivellementet (23") hafva samma djup som denna punkt
har i tabellen för linien AB; punkten D i omkretsen (30") samma
som D uti linien CD o. s. v.
Uti linien AB insätter man nu på plankartan alla de slutligen
funna höjderna (djupen) för hvarje punkt, börjande med A, som
tecknas med 26, derefter nästa punkt med 29 o. s. v. till B, som
får 23, och på samma sätt med de öfriga linierna, allt i
öfverensstämmelse med de funna generella profilhöjderna. Vid en blick på
kartan finner man sedermera genast hvarje observerad punkts på
fältet läge i förhållande till horizontal-planet, draget genom vattenytan
vid P, alldenstund alla lägre siffror än 10 (vattenytans
antagna värde), visa huru mycket de dermed betecknade punkter ligga
högre än vattenspegeln, och alla siffror större än 10, huru
mycket dessa punkter ligga lägre än densamma. För att lättare finna
hvilka pålar å marken motsvaras af de å kartan upptagna, borde
altid alla på kartan anmärkta observerade punkter med serskildte
nummer betecknas (under linierna å figuren) och samma nummer
utsättas på motsvarande pålen å fältet.
Skulle en mängd pålar blifvit afvägda i ytan, och det derigenom,
enär pålarnes nummer och motsvarande punkters höjd böra
med olika siffror utmärkas, blifva för ovigt att begagna Romerska
siffror i ordningsnumren, så kan man med blyertz påskrifva pålarne
den linie, de tillhöra, t. ex. AB, CD etc., och derunder pålens
ordningsnummer med vanliga Arabiska siffror, som derefter äfven å
kartan antecknas, fast under höjdsiffrorna, såsom redan blifvit
nämndt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
