Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- §. 14. Utstakning af kroklinier och punkters utmärkande å marken enligt en gifven profilritning
- §. 15. Att planera en yta med eller utan lutning samt beräkna kubik-innehållet af jordmassan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
| Profilritning. |
På marken uppställes instrumentet i A (fig. 28) och
distancerna 0 — 1 — 2 etc. uppmätas enligt profil-ritningens längd-scala,
till storlek för hvardera, som profilen med samma siffror utvisar.
Derefter uppreses först stången i punkten 0, der kroklinien börjar,
då man låter brickans midt inträffa i syftlinien, hvarefter stången
flyttas till punkten N:o 1, der man från den vid 0-punkten
observerade höjden å stången afdrager distancen a 1, enligt
profilritningens höjdscala, och nedflyttar brickans midt å stången till det
siffertal, som utvisar nämnde rest, då pålen vid N:o 1 nedslås intill
dess brickans midt kommer i syftlinien. På samma sätt förfar man
vid N:ris 2 och 3. Vid N:o 4 kommer till den först observerade
höjden å stången att tilläggas distancen 4 d, enligt profilritningens
höjdscala, och slutligen förfar man vid punkterna 5, 6, 7, 8 och 9
på samma sätt, som vid första punkterna.
§. 15.
Skulle en ojemn yta planeras i jemnhöjd med någon viss
punkt deruti, och man ville beräkna kubikinnehållet af den jord
som i följd deraf skulle antingen bortskaffas eller ditföras, så sker
detta sålunda, att om
 |
| Fig. 29. |
föreställde ytan, som skulle planeras horizontelt med en gifven
pankt P i densamma, så nedslås då först en påle i denna punkt lika
med den gifna höjden eller djupet, och instrumentet uppställes helst
i midten R, om omständigheterna så medgifva; stången uppreses på
vanligt sätt i P och brickans midt inpassas i syftlinien, hvarefter
stången, med brickan fästad å den nu funna höjden, uppreses i
punkterna och på pålarna A, B, C - - - X, Y och Z etc., eller på
så många ställen, som erfordras, då hvarje påles öfre yta kommer
att ligga i det äskade horizontal-planet. Skulle 2:ne eller flera
stationer erfordras, så förfar man naturligtvis här såsom vid
utmärkande af en horizontal-linie å marken blifvit anfördt. Om
derefter alla höjder borttagas, djupen fyllas och den öfverflödiga
jorden bortskaffas eller ock jord ditföres, om så erfordras, så att alla
pålarnes hufvuden jemnt täckas, så blir platsen jemnad efter den
gifna punktens P höjd (djup). För arbetets underlättande
brukar man vid planeringen spänna snören öfver tvänne motstående
pålar.
Antag att ytan skulle planeras med någon gifven lutning,
antingen så, att enligt följande
 |
| Fig. 30. |
vinkelmåttet skulle vara bestämdt, som det lutande planet skulle
hafva mot horizontalplanet genom någon bestämd punkt, t. ex. uti
L, eller också att det lutande planets höjd vid T öfver
horizontalplanet skulle vara bekant. För hvilkendera händelsen som helst,
så utstakas då först linien TL genom midten af ytan, med den
gifna lutningen, på samma sätt som angående lutande liniers
utstakning å marken är visadt. Genom punkterna Z, Y, X, W och U
blifva sedermera parallela borizontal-linierna BR, CQ etc. utstakade
och med pålar utmärkta, efter hvilka slutligen alla höjder borttagas
eller djup fyllas och ytan jemnas på sätt förut är omnämndt.
Åstundade man ytan kullrig, eller sådan, att den har affall åt
alla sidor, så nedslås pålar i omkretsen på det sätt, att två och två,
som stå midt emot hvarandra, stå med pålen, som blifvit nedslagen
i ytans midt, uti en rät linie. Sedermera opererar man med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:43:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nivel/0036.html
