Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wolfe erhöll uteslutande rätt att trycka latin, grekiska och hebreiska (dog 1674).
John Day dref en betydande rörelse 1546—84, men äfven han instälde sin
verksamhet under drottning Marias regering. Han förbättrade antiqvastilen, så att
den gotiska från denna tid här nästan försvann, och fullkomnade äfven de grekiska
stilarne. Som hans bästa verk anses >Foxe’s Book of Martyrs» (dog 1584). Yidare
märkas Thomas Yautrollier från Paris, 1574—88, och Thomas Roycrofft,
som tryckte en polyglottbibel i sex folioband och på nio språk, hvaraf första
häftet utkom 1654. Som den egentliga skaparen af den nyare engelska
typografien anses John Baskerville (född 1706, död 1775). Oxford fick 1478 genom
Theodor Rood från Köln och Thomas Hunte sitt första tryckeri. Från åren
1486—1517 äro inga Oxfordstryck kända. S:t Ålbuns abbotstift egde redan 1480
ett tryckeri, hvarifrån finnas qvar 6 inkunabler. York erhöll tryckeri 1509,
Cambridge 1511 genom Joh. Siberch och Manchester 1588. — Skotland fick sitt
första tryckeri i Edinburgh genom Walter Chepman och Andrew Myllar,
1507; betydande skotska boktryckare voro Andrew Foulis (död 1774) och
Robert Foulis (död 1776). Irland erhöll sitt första tryckeri i Dublin genom
Hum-phrey Po well, 1550—66. Nu finnes ensamt i London med omgifningar öfver
1000 boktryckerier.
19 I Spanien infördes konsten af tyskar. Den första spanska boken, en
samling dikter till den heliga jungfruns ära, trycktes i Valencia 1474 af Alfonzo
Fernandez de Cordova, en astronom från Sevilla; här tryckte äfven Lambert
Pelmart 1476—94. I Zaragoza tryckte Mattheus Flandrus 1475, i Barcelona
Nicolaus Spindeler 1475, i Sevilla M. de la Talle, B. Segura och A. del
Puerto 1477, i Salamanca L. Alemanus och Lupus Sanz 1481, i Burgos
Fride-ricus de Basilea 1486 och i Toledo Joh. Yasqui (Vasquez) 1486. Rykbarast
var på sin tid Arnold de Brocarios i Pampelona, från 1495, isynnerhet genom
den af honom 1514—17 tryckta polyglottbibeln. Granada erhöll tryckeri 1497
genom Menardus Ungut, och här trycktes den första arabiska grammatikan med
spanska typer. Madrid fick tryckeri först 1500. Bland framstående boktryckare
må nämnas Joachim Ibarra (född 1726, död 1785), som nedlagt stor förtjenst
om typografien i Spanien.
20 Portugal hade judames religionsifver att tacka för boktryckarekonstens
införande. I Lissabon tryckte rabbi Samuel Zorba och Raban Eliezer 1489
en kommentar af pentateuken med rabbinska typer. 1495 började Nicolaus från
Sachsen trycka latinska och portugisiska böcker. I Braga var Joh. Gerling en
framstående boktryckare 1494—1536. Portugals nuvarande förnämsta tryckeri är
nationaltryckeriet, grundadt 1769 under namn af »Impressäo regia», men efter
1833 kalladt »Imprensa nacional», hvilket mycket bidragit till att här utbilda
den typografiska konsten.
21 I Sverige infördes boktryckarekonsten af kringresande tyskar. Sannolikt
några år efter 1474 trycktes i Stockholm »Vita sive legenda cum miraculis
katherine», och 1483 »Dyalogus creaturarum moralizatus», tryckt af holländaren Joh.
Snell 1483. Från 1491 fans i Stockholm ett stadigvarande tryckeri, hvars första
alster utgjordes af aflatsbref och handböcker för gudstjensten, tryckta af Joh.
Fabri, som äfven 1495 tryckte den första boken på svenska: »Aff dyäfwlsens
frästilse», af Joh. Gerson. Gustaf I upprättade 1525 det första kongl. tryckeriet,
som blef reformationens och konungamaktens organ, och till en början förestods
af G. Richolff, sedan af Amund Laurentsson 1543, Tobernus Tidemanni
eller Torbjörn Tidemansson 1576, 77, Andr. Torstani eller Anders Torstenson,
1578—82, Andr. Gutterwitz, 1583 — 1610, hvarefter dennes enka fortsatte till
1613, då kronans andel af tryckeriet skänktes till Upsala. Amund Olofsson
Helsing anlade boktryckeri 1603. Af hans tryck märkas den första upplagan af
Landslagen, Östgöta- och Helsingelagarne 1608, 1607 och 1609 i folio samt Nya
Testamentet, 1605, i qvart. Han dog 1610, hvarefter enkan fortsatte till 1612, då
hon gifte sig med Ignatius Meurer, hvilken kallade sig kongl. boktryckare och
tryckte intill sin död 1672. Christ. Reusner hitkallades 1608 från Rostock, blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
