Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tryckare, men först 1642 hitflyttade Peder Wald från Yesterås såsom
akademie-boktryckare. Han dog 1653, och enkan fortsatte till 1654, då hon gifte sig med
Peter Hansen. Han dog 1679 och efterträddes af Joh. Larsson Wall, som
dog 1710, And. Björkman 1711—13, då tryckeriet flyttades till Stockholm,
Erik Flodström 1722—29, då han afsattes, och Joh. Kämpe, som afskedades
1750. Jao. MerckeLl köpte 1750 tryckeriet och sålde 1758 hälften deraf till
faktor Joh. Christ. Frenckell (I), som 1755 blef akademieboktrj’ckare; han
dog 1779, och tryckeriet gick i enkans namn till 1785, då Joh. Christ. Frenokell
(II) blef egare deraf. Han upptog 1814 sin son Joh. Christ. Frenckell (III)
till bolagsman, och dog 1818. Biskop Joh. Gezelins d. ä. anlade 1669 tryckeri,
som sköttes af Joh. Winter, hvilken 1680 erhöll titel af »kongl. boktryckare
•i storfurstendömet Finland»; han dog 1705 eller 1706. Tryckeriet ärfdes 1690
af Joh. Gezelins d. y., och titeln öfvergick till Henr. Christ. Merokell;
tryckeriet fördes 1710 till Stockholm, 1711 till Abo, 1713 otill Stockholm och
köptes 1715 af Merckell. 1826 flyttades en del åter till Abo. Merckell dog
1730, hvarefter enkan fortsatte. Tryckeriet förestods först af Frans Filip
Paul-sen, sedan af Olof Hessling och slutligen af sonen Joh. Christ. Merckell till
1772, då det flyttades till Stockholm. I Viborg anlades tryckeri 1689 af biskop
P. Bång för gymnasii räkning. Det sköttes af Daniel J. Medelplan till 1693
och af M. Syngman till hans död 1697, hvarefter tr. af enkan drefs till 1704,
af faktorer till 1707, och af Thomas Abbor till 1709, hvarefter det upphörde.
Vasa erhöll 1776 tryckeri, då Georg Vilh. Londicier nedsatte sig här; han
dog 1804, hvarefter enkan fortsatte. I Helsingfors anlade J. C. Frenckell &
Son tr. 1802. 1871 fans i Finland 20 boktryckerier, deraf 7 i Helsingfors.
119 Norge. I Kristiania tryckte Tyge Nielsen 1643 en almanacka och Melch.
Martzan, båda från Köbenhavn, 1648—49, men först 1650 flck staden fast
boktryckare genom tysken Valentin Kuhn, som uppehöll sig der till 1654. Vidare
förekomma här Michel Thomesen, 1656—77, Vilh. Wedemann, 1678—79, Jens
Berg, 1751, Sam. Konr. Schwach, »Kongl. priviligeret Bogtrykker og
Boghandler i Aggershus Stift», 1771, och Jens C. Winding 1768—69. Intill 1807
fans här blott ett tryckeri. I Fredrikshald tryckte Vilh. Wedemann
psalmböcker 1689. I Bergen tyckte P. Paulsen Nörvig 1721—40, då tryckeriet
öfvergick till Christ. Kother och senare till De Dechen. Efter enkans död
köptes tryckeriet 1782 af Rasmus Dahl. 1765—76 tryckte här stiftsprosten
Hans Mossin. Throndhjems första boktryckare var Jens Christensen Winding,
1739, hvarefter kom VlLLUM Stepansen 1797. Kristiansand erhöll genom Andr.
Svane tryckeri 1780. Ar 1872 funnos i Norge 82 boktryckerier (deraf 20 i
Kristian ia).
120 I Polen, Lithauen och Galizien infördes boktryckarekonsten af judar
och jesuiter. I Krakau anlades 1491 ett tryckeri af Zvaybold Frank, som
uppfostrats i Niirnberg, 1580 likaledes ett i Warschau och 1593 i Lemberg. Ostrog i
Volhynien är berömdt för den derstädes 1581 fulländade bibeln på gammalryska.
121 I Ryssland dröjde det temligen länge, innan någon inhemsk boktryckare
framträdde. De äldsta arbetena på slaviska tryckes i andra länder. Den första
ryska tryckorten är Tyernigor, 1493, der Georg Czernoevic trjTckte. Vilna
erhöll tryckeri 1517 och 1553 anlades »Synodalnija typografia» i Moskva; det
första med årtal oph tryckort försedda verket är dock från 1564 af Ivan
Feodorovitsch och P. T. Mstislavez. Detta tryckeri förstördes vid stadens
eröfring af polackarne 1611, och först 1644 upprättades der ett nytt. Peter den
store lät i Holland gravera och gjuta ryska typer samt upprättade 1704 i Moskva
ett sjmodaltryckeri, derifrån den första tidningen utkom 1705. Petersburg fick
tryckeri vid sin anläggning, och pressar ditfördes från Moskva. Den första der
tryckta boken utkom 1713, men redan 1711 hade en tidning utgått derifrån.
De första kinesiska trycken utkommo i Petersburg 1730. I Riga anlades tryckeri
1638, med privilegier af Sigismund. Dorpat fick tryckeri 1642. Ar 1869 funnos
i Ryssland, fördelade på 176 städer, 360 boktryckerier, deraf 77 i Petersburg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
