Handbok i boktryckarekonsten / 57 (1881) Author: Johan Gabriel Nordin - Tema: Printing and typography Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

filas, slipas och poleras. Inslagningen skér, allt efter stämpelns
storlek, antingen med hammare eller med maskin, men icke i kopparbitens
midt utan på en tredjedel af dess längd ofvanifrån. H. Hofer
lärer hafva uppfunnit en matrisborrning sm askin efter samma
princip som pantografen, hvilken skall göra stålstämplame
obehöfliga och hvarmed en matris kan göras på 15 minuter,
men vi känna icke huruvida den motsvarat sitt ändamål.

Matris kan äfven åstadkommas genom att på galvanisk
väg fälla koppar öfver en stil, och detta sätt begagnas
numera allmänt, till stort förfång för stämpelskärare eller
egare af patriser, då många stilgjuterier icke inköpa
matriser, utan endast förskaffa sig några stilar och derå fälla
matriser.

Större stilar och sirater graveras i stiltyg, och matrisen
framställes på galvanisk väg.

Fig. 2.

Statstryckerierna i Paris och Wien hafva troligen det största
antalet patriser. Det förra har nämligen 350,000 stycken.

Matrisers justering.

De på of van beskrifna sätt gjorda matriserna behöfva ännu en 158
sorgfällig och noggrann bearbetning, för att passa i gjutinstrumentet
icke blott så att bokstafstecknet står rätvinkligt mot stilkroppen, utan
äfven att alla bokstäfver och tecken, då de sättas bredvid h var andra,
komma att stå på samma linie.1351 Då gjutinstrumentet är så inrättadt,
att typkroppens längd alltid blir lika, är det naturligt, att om typerna
vid deras sammansättning skola bilda en jemn yta, äfven hufvudet å
typerna måste hafva samma höjd. Derför måste äfven alla matriser
hafva noggrant samma djup, men då detta vid inslagningen icke kan
så noga beräknas, utan alltid måste ske litet djupare än nödigt är, så
är en af justerarens hufvuduppgifter att rikta dem så, att de erhålla
detta erforderliga samma djup.

Justeringen af matriser har varit stilgjutarens mödosammaste
arbete, hvilket dock genom åtskilliga förbättringar på senare tiden
betydligt underlättats. Vid justeringen filas först matrisen jemn å båda
sidorna och på det ställe der kopparn vid stämpelns inslagning vanligen
stigit, hvarefter den insättes i gjutinstrumentet och några typer
af-gjutas. Förr måste man derefter undersöka dessa med justorium (en
liten på två sidor öppen låda med stadiga, noga vinkelräta sidor) och
besebleck (en linie med undra kanten skarp och riktigt rätlinig) och
slutligen med kärnmått. Möjligen befintliga felaktigheter afhjelptes
genom filning, omvexlande med afgjutning af profstilar, till dess man fick
matrisen riktig. Nu behöfver justorium och besebleck härvid icke vidare
användas, och profstilar afgjutas endast två gånger. Första afgjutningen
sättes i ett höjdmått, som stöder bokstafven på två sidor och ofvantill 159

K

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>