Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
typerna, utan äfven afbryter gjuttappen, sliparf färdiggör och uppsätter
dem. Den består egentligen af två skilda maskiner: gjutmaskinen och
färdiggöraremaskinen, hvilka befinna sig på ett gemensamt ställ och
sättas i rörelse genom en differential drifkägla. Ehuru båda
maskinerna äro sammanbundna och arbeta med samma hastighet, kan dock
den ena stannas utan att störa den andras arbete. Dess arbetsförmåga
med en arbetare under 10 arbetstimmar uppgifves till 21 kg. cicero,
15 kg. corpus, 13 kg. petit och 11 kg. nonpareille. Yilkoren för
begagnandet är, att maskinen är fullkomligt korrekt gjord och att bestämd
kägel och höjd är införd å gjuteriet. Vidare böra nämnas maskiner af
Westcott362 samt af bröderna Foucher i Paris, hvilka hafva
konstruerat flera olika maskiner, dels för flera käglar, dels med afbrytning
och slipning. Dessa komplettmaskiner hafva dock icke vunnit stor
utbredning; de flesta stilgjuterier föredraga att låta efter-arbetet
verkställas för hand. Efter olika konstruktioner har äfven tillverkats
dubbelmaskiner, men dessa hafva hittills användts hufvudsakligen i
Amerika och England; för öfrigt finnas de ännu på blott få ställen.
Den vanligen begagnade gjutmaskinens konstruktion är ungefär 168
följande: I en öfver ugnen anbragt kittel befinner sig en tryckpump,
som med vissa mellantider utsprutar en stråle af den smälta metallen.
I det ögonblick då utsprutningen eger rum, närmar sig gjutinstrumentet
och trycker götöppningen mot pumpen för att mottaga metallstrålen.
Då detta skett aflägsnar sig gjutinstrumentet, öppnar sig och utkastar
bokstafven; derefter sluter det sig och är genast åter vid pumpen för
att mottaga nästa utsprutning. På detta sätt kan man på en dag gjuta
20,000 till 25,000 felfria bokstäfver, i fall så många skola gjutas i en
matris. Gjutinstrumentet måste här, såsom vid gjutning för hand,
ställas om för hvarje ny matris. Maskinen sättes vanligen i rörelse af
gjutaren medelst vef; i större gjuterier begagnas någon gång ånga
som drifkraft.
Till närmare förklaring torde anföras: vid gjutinstrumentets
öppnande lyfter det sig jemte matrisen, hvilken är fästad i den s. k.
materkasten, med den gjutna stilen från gjutpumpen, och stryker
der-vid förbi en hake, hvars spets träffar stilen strax nedanför hufvudet och
derigenom lossar den ur bakstycket, så att den regelmässigt utfaller
ur instrumentet. Orsaken till att den gjutna bokstafven vid
instrumentets öppnande icke, såsom vid bandgjutning, den ena gången fastnar
i den ena och en annan i den andra halfvan, utan alltid blir sittande
i bakstycket, är en liten rund stiftartad upphöjning i bakstyckets kärna;
genom denna blir stilen här hållen litet fastare än i framstyckets glatta
kärna. På den gjutna stilen qvarleranar stiftet en liten rund fördjupning
på kägelsidan,139 hvilken för boktryckaren vanligen är ett kännemärke
på att stilen är gjuten i maskin.
Då mindre stilkäglar gjutas, kan vefven hållas i jemn rörelse, dels
emedan kraften hos fjädern, som utsprutar metallstrålen, icke behöfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
