Handbok i boktryckarekonsten / 69 (1881) Author: Johan Gabriel Nordin - Tema: Printing and typography Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åter, hvarigenom den å denna sida skafves glatt och möjligen efter
slipningen i kanterna qvarsittande rester aflägsnas. När klingan drages
öfver radens slut, träffar den vinkelhaken, och derfor måste den på
dessa ställen vara inlagd med hårdt trä.

Nu tagas några bokstäfver ur vinkelhaken och läggas jemte
till-riktningsbokstäfver i justorium för att med beseblecket undersökas å
linie och vidd. Härefter läggas de på beseklossen, der åter med
beseblecket undersökes, om kägeln är riktig och typens hufvud- och
fotända lika starka. Då äfven stilens andra sida måste skafvas slät, så
lägges den åter i en skafvinkelhake. Aro typkroppens båda ändar
lika starka, så afskafves denna sida likasom den förra helt löst. Ar
den ena ändan af stilen obetydligt starkare än den andra, så
afskafves den starkare ändan så mycket som behöfves; är skilnaden stor,
bör stilen gjutas om.

Härmed är nu stilen färdig, och återstår blott att utgallra dåliga
eller söndriga typer, hvilket fordrar ett vant öga, om det icke skall
gå för långsamt. Utan att sätta vinkelhaken ifrån sig, af delar nu
färdiggöraren stilen i rader af bestämd längd och sätter dem i ett
skepp, 253 under bottnen uppåt den öppna sidan försedt med en fot
som håller det litet lutande, så att stilen ej må falla omkull. Sedan
så många rader äro satta i skeppet, som ett stilpaket bör innehålla,
ombindas de med simpelkort, 258 utskjutas på ett pappersark och inslås
till paket.

Sedan hela stilen på detta sätt är inslagen och hvarje paket
försedt med påskrift om innehållet samt löpande och kommissionsnummer,
inpackas de till försändning.

Underskurna typer.

Underskurna typer139 äro sådana som antingen för gravyrens
storlek icke få rum på kägeln eller ock af andra orsaker måste gå öfver
kägeln. Till den förra sorten räknas t. ex. versal Å Å och ö; till den
senare en del grekiska bokstäfver, musiknoter och isynnerhet skrifstil.
Så stå t. ex. med typkroppen på samma linie; då typkroppen
emellertid endast har plats för ett nothufvud, så är det naturligt att en
af dessa måste vara betydligt öfverhängande. Skrifstil är dock, såsom
nyss närades, den stil som är mest öfverhängande. Den äldsta, af Didot
uppfunna, skrifstilen göts på sned kägel, motsvarande gravyrens lutning.

Fig. 4.

Vid sättning härmed måste hvarje rad börja och sluta
med en trekantig utslutning (fig. 4). Som emellertid
en härmed satt rad vid tillklämning ofta försköt sig,
så att bokstäfverna åkte ur linien, sökte man afhjelpa
denna olägenhet genom att göra ett litet hak i stilen,
hvarigenom de enskilda typerna i raden höllo hvarandra i riktig
ställning (fig. 4). Denna sneda kägel medförde dock flera olägenheter och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>