- Project Runeberg -  Handbok i boktryckarekonsten /
113

(1881) [MARC] Author: Johan Gabriel Nordin - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


263
Begynnelsebokstäfver, initialer, prydde redan de första bok-
tryckarnes alster, oeh från äldre tider hafva vi ovanligt vackra och
i teckning rena mönster, ofta eftergjorda från äldre handskrifter,
hvilkas tekniska framställare jemte sin lärdom äfven egde konstnärlig
bildning. Nutidens tecknare frånse ofta vid teckningen af initialer
möjligheten för boktryckaren att på rätt ställe komma in till
bok-stafven med första stilraden. En begynnelsebokstaf, den må vara än
så artistiskt utförd, blir dock under alla omständigheter i första rummet
en bokstaf, som måste räknas med vid läsningen och sättningen, och
dess egenskap af ornament eller bild måste komma i andra rummet.
För detta ändamål måste alla ornamenter förläggas öfver, under och
till venster onvbokstafven, så att dennas högra sida är fri. Orneringen
under bokstafven bör alltid hållas någorlunda jernn i högra kanten och
icke, såsom man nu ofta ser, sluta i en spets i venstra hörnet, ty
derigenom bildas mot texten en tom triangel, och denna gifver alltid
ett fult utseende åt det hela, eller också måste man afsnedda texten
trappformigt, hvilket icke heller är bättre. Då särskilda
begynnelsebokstäfver, -ornament eller -bilder skola tecknas för ett arbete,
isynnerhet å mindre format, är det derför nödvändigt att tecknaren rådgör
med boktryckaren och får bestämda mått på storleken som får upptagas
af teckningen. Detta är isynnerhet nödvändigt vid arbeten å vers, der
helst första sidan af hvarje stycke bör i förväg uppsättas, så att
tecknaren kan se huru stor plats stroferna upptaga, huru långa raderna
blifva i tryck och således hvad utrymme finnes öfrigt för teckningen
och huru denna kan lämpligast placeras.

Till begynnelsebokstaf användes vanligen en slät stilsort, passande
till och högst dubbelt så stor som textstilen, eller ock, isynnerhet i
bellettristiska och poetiska arbeten, ornerad stil. Snittet bör någorlunda
öfverensstämma med textstilens, så att t. ex. fraktur och antiqva icke
sammanblandas. Begynnelsebokstaf sättes vanligen så mycket öfver första
raden, att bokstaf sbilden kommer att stå på linie med textraden, t. ex.

Härvid iakttages att mellanslaget mellan första och andra raden icke
får blifva större än mellan öfriga rader, hvarför man till
begynnelsebokstaf måste välja en stilsort som icke har för stor skuldra.

Då större begynnelsebokstaf begagnas stående på linien, komma
vissa bokstäfver, såsom F, P, T, V och Y, att stå för långt ifrån det
ord hvartill de höra, t. ex.

hvilket stöter ögat; de måste derför underskäras, så att de kunna
komma närmare intill öfriga bokstäfver i ordet, sålunda:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 14 14:34:29 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/njgboktr/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free