Handbok i boktryckarekonsten / 115 (1881) Author: Johan Gabriel Nordin - Tema: Printing and typography Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Då ett kapitel eller en afdelning slutar, utan att något nytt skall 264
börja å samma sida, utfylles tomrummet med steg eller qvadrater. En
sådan kolumn kallas utgångskolumn och får icke innehålla för få
rader, minst 6 å 8, helst en tredjedel af sidan. Skulle man till en
sådan kolumn få färre antal rader, måste man söka få in dessa på
föregående kolumner, genom att der minska mellanslag, indragning af
utgångar o. d., eller också genom motsatt förfarande söka från
föregående kolumner få flera rader till utgångskolumnen.

Vid slutet af en afdelning eller af sjelfva boken sättes en 263
afdelnings- eller slutlinie. Som slutlinie begagnades förut en
enkel grof linie eller ett sirat. I England börjades med på midten
tjocka och mot ändarne afsmalnande linier (som senare delades på
midten och slutligen åter sammanbands), och derifrån förskrifva sig

äfven de bästa enkla slutlinier som nu begagnas. Efter afdelning
begagnas nu vanligen en fin linie, så framt icke sjelfva afdelningen förut är
genom linier afdelad i vissa grupper, i hvilket fall i slutet kan användas
en dubbelfin, groffin eller, liksom i slutet af ett verk, en utsirad linie.

Slutliniens längd skall rätta sig efter formatet, och upptaga
ungefär Vfl—Ve af formatets bredd, så att t. ex. i vanlig oktav
användes linie å ungefär 6 petit, i qvart å 12 petit o. s. v.

Slutlinie bör alltid utslutas i en qvadratrad; att t. ex. endast sätta
qvartpetiter på sidorna derom är icke att tillråda, emedan dessa lätt
åka upp på hvarandra (rida).

Mellanslaget vid afdelningslinie bör fördelas så, att något mer
än en tredjedel deraf sättes öfver linien och något mindre än två
tredjedelar under densamma.

Någon gång begagnas stjernor i st. f. linier; detta sätt att ersätta
linie bör dock icke användas annat än på författarens uttryckliga
tillsägelse; det händer nämligen icke sällan att författare i manuskriptet
skrifver stjernor i st. f. linier, utan att derför önska deras användande
i tryck.

Vanligast tryckas böcker med raderna gående öfver hela sidans 266
bredd. Dock förekommer att sidan afdelas i två eller flera spalter,
såsom då sidan är så bred, att radernas längd skulle blifva hinderlig
vid läsningen, eller då så många korta rader förekomma att det skulle
medtaga alltför stort utrymme, om de hvarför sig skulle få upptaga
en rad öfver sidans hela bredd, såsom i lexika o. d.

Vid spaltsättning afdelas sidans bredd i så många delar som det
skall vara spalter, med iakttagande af att hvarje spalt bör blifva å
jemn bredd, i fall mellanslag behöfver användas. Afståndet mellan

Spaltsättnmg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>