Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller ock sättes första raden i kanten och de öfriga indragas två
fyrkanter, t. ex.
Kongl. Maj:ts nådiga Kungörelse och Påbud angående
Boktryckares ansvar för brott och förseelser emot Kongl.
Maj:ts Förordning om Skrif- och Tryckfriheten. Gifven
Stockholms Slott den 6 Maj 1780.
Rubriker i titelform tarfva samma granskning som titlar. 298 Här
måste sättaren göra sig noga reda för hvilket är hufvudsak och hvilket
bisak samt tillse att radernas längd icke verka störande på utseendet.
Mellansats eller förklaring sättes alltid med mindre stil. Har författaren
icke afdelat raderna på för tryckningen lämpligt sätt, måste detta ske
å tryckeriet.29’
Anmärkningar och noter.
Dessa sättas vanligen med en eller två grader mindre stil än 287
texten. 256 Sättes texten med mellanslag, böra äfven anmärkningar och
noter sättas så (så fraint ej stilen är gjuten på större kägel än
gravyren fordrar).
Not kan endera sättas indragen, så mycket som ny rad i texten,
med nottecknet stående fritt, eller också som vanligt stycke, d. v. s.
med första raden indragen och de öfriga å hela bredden. Detta senare
sätt medför den fördelen att kolumnen får ett jemnare utseende och
bör isynnerhet begagnas då långa noter förekomma.
Till nottecken begagnas vanligen stjema (°). Förekomma flera
noter å samma sida, sättes vid den första en, vid andra två, vid tredje
tre stjernor, vid fjerde ett kors (f), vid femte två och vid sjette tre
,kors. Der i regeln flera noter förekomma å hvarje sida, användes dock
hellre bråksiffror som nottecken, dervid man å hvarje sida böjar med 1.
För att kunna bestämma hvilken sort nottecken skall begagnas, bör man
derför vid arbetets början efterse huru ofta noter förekomma. Sättas
noterna i slutet af arbetet, begagnas alltid siffror. Att sätta parentes vid
nottecknet, såsom ännu stundom brukas, är öfverflödigt och missprydande.
Noter skola (då de icke sättas i slutet af arbetet) alltid stå på
samma sida som nottecknet i texten. Vid spaltsättning sättes den å
samma spalt. Är noten lång, kan den för utseendets skull delas lika
på båda spalterna. Finnas flera än två fortlöpande spalter å sidan,
kunna större noter sättas å hela bredden. Slutar kolumnen med
slut-linie, sättes noten ofvanför denna.
Not skiljes oftast från texten genom en linie i venstra kanten.
Notliniens längd rättar sig efter formatets bredd, så att t. ex. den
å omkring 5 konkordansers bredd är 6 petit och för bredare eller
smalare format i proportion derefter. Man begagnar äfven, isynnerhet
i vetenskapliga verk, om noter ofta förekomma, härtill en fin linie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
