- Project Runeberg -  Handbok i boktryckarekonsten /
137

(1881) [MARC] Author: Johan Gabriel Nordin - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utmärkas med komma, ty detta blir ofta förvillande, då decimaltecknet
står strax bredvid.

Sifferatföring. Vid sättning af räkenskaper iakttages i första 290
rummet att siffrorna komma på rätt plats under hvarandra: enheter
under enheter, tiotal under tiotal o. s. v. Kronor och öre sättas vid
utföring alltid som decimaltal, t. ex. 3790,00, 0,7 5; att sätta minus
i st. f. kronor eller öre (såsom förr skedde för riksdaler, skilling och
runstycken) är oriktigt och bör derför aldrig ifrågakomma. Ordet kr.
utsättes vanligen å första raden, men upprepas (eller citeras) icke förr
än i summa- eller transportraden.

För att detta skall kunna ske, utföras siffrorna jemnt åt höger
och texten åt venster; det mellanrum som uppstår mellan texten och
siffrorna utfylles med punkter. Denna utfyllning sker på skilda sätt
och med olika typer, såsom 1) med vanliga punkter, då mellan hvarje
sådan sättes en half eller hel fyrkant, hvarvid iakttages att punkterna
skola stå noga midt under hvarandra; 2) med sammangjutna punkter,

punktfyrkanter (.......), vanligen 3 st. på en petits bredd; och

3) med sammangjutna streck, streckfyrkanter (.........), å samma

storlek. Dessa senare, som äro användbarare och för sättaren beqvämare
än de förstnämnda, sättas tätt intill hvarandra.305 Streckfyrkanter äro
att föredraga framför punktfyrkanter, emedan de bättre motstå slitning
vid tryckningen.

Vid all sifferutföring måste man, innan sättningen börjas, efterse
huru många siffror det till en grupp hörande längsta talet (vanligen
summan) innehåller och derefter bestämma indraget. Då enkel
siffer-utföring består af få och korta rader samt förekommer spridd i texten,
kan den, allt efter sidans bredd, indragas å båda sidor, t. ex.

Gutenbergska Stiftelsens utgifter under år 1877 utgjorde:

Pension åt 33 delegare......................... kr. 1890,00.

Understöd åt 1 delegare............................ 100,00.

242 veckors sjukhjelp åt 44 delegare .............. 924,00.

Förvaltarearvode .................................. 72,00.

Summa kr. 2986,00.

I öfriga fall sättas utföringar å hela bredden. Då texten utgör flera
rader, indragas de rader, som följa efter en utförd rad (stå emellan
tal som skola summeras) från höger så mycket som fordras för att
siffrorna skola stå fria, och andra och följande rader indragas äfven
från venster en eller två fyrkanter, om icke meningen är fortlöpande.
Härvid iakttages 1) att indraget icke blir större än det verkligen
be-höfver vara; 2) att det icke börjar förr än ett siffertal finnes utfördt
(icke öfver första siffertalet), och 3) att indrag ej göres mellan siffertal,
hvilka icke skola summeras med hvarandra.

Då summa utföres bredvid summalinie, sättas dessa siffror i
jemn-höjd med linien, d. v. s. en qvartpetit lägre än den öfriga raden hvari
summan sättes.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 14 14:34:29 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/njgboktr/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free