- Project Runeberg -  Handbok i boktryckarekonsten /
146

(1881) [MARC] Author: Johan Gabriel Nordin - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

emedan skarfvema vid dem synas mindre (så framt ej underskurna
linier,8fi finnas, då man kan välja hvilken linie som helst).

År tabellen stor, eller innehåller den många spalter, böra
af-delningarne skiljas genom mera markerade linier, dervid liniema tagas
i följande ordning: fin, dubbelfin, halfgrof, två fina, helgrof, två fina
med en grof emellan o. s. v. Alla parallela linier böra vara lika långa
och något knappare än stilen, ty vid slutning gifver denna efter, hvilket
linier icke göra. Skarfver å linier böra så mycket som möjligt
undvikas, isynnerhet med smålinier. Kan detta ej ske, böra skarfvema
åtminstone icke sättas midt emot hvarandra, ty derigenom märkas de
ännu mera.

Tabells första rad bör alltid skiljas från hufvudet med minst en
rads mellanslag. Till tabeller bör icke stor stil begagnas, och, så vidt
möjligt är, mellanslag användas; en tabell satt med petitstil och
half-petits mellanslag är redigare och lättlästare än en sådan satt med cicero
utan mellanslag.

Då tabell är så bred, att den icke går in på sidans bredd, kan den
endera sättas så, att den fortgår öfver två mot hvarandra stående sidor,
uppslag, eller ock sättas längs efter kolumnen. Man bör alltid söka
få in tabellen på ett af dessa sätt och så vidt möjligt undvika att
trycka den särskildt. I senare fallet blir icke allenast kostnaden genom
särskild tryckning och häftning större, utan tabellen blir äfven för
läsaren ovigare att begagna och söndertifves lätt vid ut- och invikning.
Då tabell sättes i uppslag, göras kolumnerna så mycket bredare, att af
bindsteget återstå endast 3—6 petit, allt efter formatet, t. ex.

Sjuk-, Begrafning8- och Enkehjelp skassan.

Delegare. In- kometer. Utgifter.
År.
Män. Hu- strur. Enkor. Afgifter. Räntor. Sjuk- hjelp. Begrafn.- hjelp. Enke- hjelp.
1865 251 60 23 1261,50 317,50 940,50 353,75
1875 341 46 30 1949,25 813,67 1090,00 435,00 685,41

Sättes tabellen på tvären, bör den alltid sättas så, att hufvudet står
till venst er, likasom då den fortgår öfver två sidor. Om tabellens
ställning i detta fall äro dock meningarne delade. Så t. ex. får man
icke sällan se en längs kolumnen satt tabell stå med hufvudet åt höger
— och såsom skäl härför angifves att tabellen bör gå uppifrån och
nedåt — och stundom än åt höger än åt venster, och såsom ursäkt
härför anföres att tabellen bör gå utåt i boken, d. v. s. alltid hafva
hufvudet mot bindsteget. Det opraktiska i detta senare sätt visar sig
lätt, om man blott tänker sig två tabeller satta på detta sätt mot
hvarandra; läsaren måste då vända boken två gånger för att kunna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 14 14:34:29 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/njgboktr/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free