Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utföring sker bäst med sammangjutna punkter. Ett i utlandet och
äfven här någon gång begagnadt sätt att efterhärma äldre tiders tryck
genom att lemna öppet rum mellan punktfyrkanterna (..................)
bör endast användas, då sättningen sker med mediævalstil, och äfven
då endast å priskuranter o. d. Det finnes nämligen nu ingen anledning
att åter upptaga ett bruk som endast föranledts af brist på materiel.
Orden »sid.», »pag.» e. a. sättas på särskild rad i högra kanten, på det
utföringen må gå närmare sidsiffroraa. Att sätta »sid.» på första raden
och sedan citera det blir fult genom den öppning som härigenom uppstår.
Omslag.
Till omslag begagnar man vanligen samma sättning som till titeln, 306
stundom med dön ändring att hufvudordet sättes med gröfre eller större
stil. På vanliga bokhandelsartiklar kan nämligen omslaget anses närma
sig en annons, hvarför större frihet här gifves att med en framträdande
stil söka väcka uppmärksamhet på hufvudordet i titeln. Skall omslaget
förses med ram, bör denna icke tagas för grof i förhållande till formatet.
Till små format lämpa sig bäst linier med eller utan utsirade hörn.330
Barnen får icke gå för nära texten som infattas deraf. I allmänhet
antages att ramen bör sättas så stor, att en textsida af boken får rum
deri, hvilket mått dock är beroende af marginalerna i boken, så att
det måste afpassas och jemkas för hvarje särskildt fall. Skall ramen
tryckas med kulört färg, böra icke ensamt fina linier begagnas, ty derå
framträder icke färgnyansen, och i allmänhet kan ramen vid begagnandet
af kulört färg vara gröfre och kompaktare än då svart färg begagnas.
Den mängd materiel, som stilgjuteriema lemna, har medfört rent af
löjliga försök att åstadkomma något originelt, men för att fortsätta
på denna väg bör sättaren noga akta sig. Det är nämligen ganska
lätt att åstadkomma något ovanligt, men deremot rätt svårt att göra
något vackert.313 Försök att åstadkomma perspektivbilder utfalla
vanligen olyckligt. Perspektivet strider mot typografiens karaktär. Den
skall framställa en jemn, men icke plastisk bild, och denna grundsats
måste typografien blifva trogen, liksom bildhuggeriet afhåller sig från
annan färg än materielets och måleriet från plastiken. Vid val af ram
bör man taga i betraktande bokens innehåll, så att t. ex. icke en utsirad
ram tages till ett rent vetenskapligt arbete o. s. v.
Ryggtitel bör alltid, der så ske kan, åsättas en bok. Å tunna
böcker sättes denna längs efter, men der plats finnes, bör den alltid
sättas tvärs öfver ryggen. Då den sättes längs efter, kan den gå
uppifrån och nedåt eller nedifrån och uppåt. Den förra ställningen är
hos oss den vanliga; men för den senare ställningen anför Fischer:
Vid all mätning af horizontela ting (t. ex. vid stilrader) göres början
från v enst er. I följd af denna naturliga vana skall en hvar som kommer
till en bokhylla böja kroppen eller hufvudet till venster, åtminstone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
