Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sättarens eller beställarens. Den förnämsta grunden till att oriktiga
estetiska domar kunna fällas, till en »dålig smak», ligger i det skönas
nära frändskap med det angenäma, som ju är underkastadt olika
omdömen. Emedan nämligen allt skönt måste hafva något angenämt i sig,
inträder lätt en förvexling, derigenom att individen, i det han tror sig
döma om det sköna, egentligen *dömer om det vidhängande angenäma.
Den af många förfäktade satsen att »för accidensarbeten kunna
inga regler uppställas» är endast till en viss grad sann och bidrager
icke litet till att mycket oskönt kommer ut i verlden.
Med smakfull anordning förstår man i allmänhet framställning af 318
en vacker satsform. Denna form åstadkommes i första rummet af
radernas placering, deras fördelning å formatytan, och i andra rummet
genom stilens verkan och karaktär.
Vid satsformens bildande böra raderna betraktas endast såsom
streck, hvilka på ett gifvet rum skola fördelas så, att deraf uppstår en
harmonisk bild. Om de behöfvas starkare eller svagare, längre eller
kortare, skall uttryckas medelst stilen.
I det färdiga typografiska arbetet möter oss en liniebild, och dess
skönhet kan närmast bedömas efter samma grundsatser som på andra
områden, isynnerhet arkitekturen. Likasom denna bör också typografien
följa den lag som är faststäld som grundlag för formskönhet: enhet
och regelmässighet i det hela, symmetri och proportion
mellan de enskilda delarne.
De häraf gifna grundreglerna för typografisk formskönhet torde
vara oafhängiga af individuel åsigt, och först på denna basis skall
smaken kunna göra sig gällande, i det den på skickligt sätt använder
denna lag. Härvid kan modet och den personliga åsigten hafva fullt
spelrum att genom sinrik och originel gruppering af texten, användning
af moderna eller antika stilar, orpamenter, färg o. s. v. åstadkomma
mycket individuelt, men dock alltid stå på grundlaget för de för
formbildning bestående regler.
Med det allmänna uttrycket »smak» följer alltså vissa vilkor, och
omfånget af detta begrepp, som lemnar sättarens skönhetssinne fritt
spelrum, är isynnerhet vid enkla, vanliga accidenser icke så stort som
det vid första ögonkastet kan förefalla mången.
Som förklaring af begreppet symmetri och proportion, så vidt det 314
på detta område ifrågakommer, kan anföras: symmetri är
öfverens-stämmelse mellan tvänne hälfter, proportion deremot är de enskilda
delames storleksförhållande till hvarandra. En blick på den menskliga
kroppen förtydligar detta klart. Om man tänker sig kroppen medelst
ett streck från pannan neråt delad i två hälfter, så äro dess
motsvarande delar symmetriska: det ena ögat med det andra, en arm med
den andra, ett ben med det andra. Deremot stå armar, ben och öfriga
kroppens delar i proportion till hvarandra, d. v. s. en viss längd å
benen betingar äfven en bestämd längd å arm arne o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
