Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tyngdpunktens läge för en rad. Består sättningen af flere rader, så
stiger tyngdpunkten till en viss grad, hvarefter den åter nedgår.
Det of van sagda kan närmast jemföras med upphängandet af en
tafla på en vägg: en liten fotografi hänger man icke så högt som en
tafla af medelstorlek, och ju större taflan är, desto mer närmar sig
rummet nedanför det ofvantill.
Skall en eller flera rader sättas i bågform, bör man tänka sig 318
formen af det hela i oval, dervid iakttages att förhållandet mellan
höjd och bredd blir proportionerligt samt att bågen eller bågarne få
riktig böjning. Då endast en rad skall sättas i bågform, kan man lätt
åstadkomma detta genom att efter ögonmått böja en regiett i den
önskade formen och stöda dess slutpunkter med stadig utslutning:
hvarefter tomrummen fyllas med mindre utslutningar, dock icke så
små att de förskjuta sig öfver hvarandra. Förekomma deremot flera
böjda rader, så är det rådligast att å ett styft papper noggrant upprita
bågarne, lägga denna teckning i skeppet och derefter drag för drag
utföra sättningen. Till underlättande af bågsättning har på senare
tiden kommit i handeln i olika former böjda messingslinier, och dessa
underlätta betydligt arbetet.
De af Derriey i slutet af 1840-talet i handeln införda »båg- 319
qvadraterna» betinga i allmänhet en viss kägel, för att de inre och
yttre qvadraterna skola passa tillsammans. Nödgas man använda större
J. G. Nordin, Handb. i Boktryckarekonsten. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
