Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4* plus.
ters eller linie.
□ qvadrat, fyrhöming.
CD rektangel.
O rhomb.
n rhomboid.
V enkelt rottecken.
^ dubbelt d:o.
A triangel, trehörning.
L rät vinkel.
\__ trubbig d:o.
/_ spetsig d:o.
oo liknande.
^ kongruent,
oo oändlighetstecken.
f nyckel för integralräkning.
— minus.
= likhetstecken.
X eller • multiplikationstecken.
^ större eller mindre än.
^ större eller lika med.
^ större, lika med eller mindre,
o. s. v.
: proportional- ell. divisionstecken.
4 plus-minus.
° gradtecken.
minut- eller fottecken.
sekund eller tum.
Vid val af matematiska tecken måste man tillse att de sinsemellan
öfverensstämma i form, så skola t. ex. —, =, 4 och X hafva lika
längd å linierna, alla grader af rotmärken och integraltecken hafva
samma form och lutning o. s. v.
I matematik sättas storheter vanligen med versaler och tal med
gemena kursivbokstäfver. Då efter enkla bokstäfver komma bokstäfver
eller siffror, stående öfver hvarandra, skilda med bråkstreck, behandlas
de som bråk. Skulle någon gång bråk beteckna bråkdel af en storhet,
sättes det med mindre stil; allmännast är dock att det betecknar en
bråkdel af en term i en eqvation (medelst likhetstecken skilda tal), och då
höra de sättas med samma stil som storhetsvärdet i hufvudraden, t. ex.
Här äro bokstäfverna och tecknen på corpus kägel, linien qvartpetit,
således det hela 11 qvartpetiter. Då x = måste stå på midten häraf,
så lägges en halfcicero öfver och under. Täljare skall stå midt öfver
nämnare, och på ömse sidor om storheter och matematiska tecken sättes
en qvartpetit. öfver och under en formel bör man, för att vinna
stadighet, lägga en regiett.
Koefficient kallas ett siffertal som, då alla termerna i en summa
utgöras af ett och samma tal, sättes framför, för att ej behöfva upprepa
alla termerna, t. ex. 3a (i st. f. a 4 a 4 a), 5b (i st. f. b 4 b 4 b 4 b 4 b).
Exponent kallas ett tal, som, då alla faktorerna i en produkt äro
lika, sättes efter i öfra kanten, t. ex. b4 (i st. f. bbbb). Härvid märkes
att exponenten 1 ej utsättes, hvarför sättaren bör noga observera, att
om 1 förekommer i denna ställning, den utmärker index och då helst
ersättes med minuttecken, t. ex.
Index kallas en liten siffra eller bokstaf, som sättes i nedra kanten
eller ett eller flera minuttecken i öfra kanten för att gifva samma
ad 4 bc
ad — bc
A’ = Ä’ — A’"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
