Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid spärrning och utslagning betjenar man sig af enpunktsspatier ;
utslagningen sker såsom hos oss från venster till höger, dock alltid
först efter interpunktionstecken — med undantag af punkt och komma,
emedan dessa båda typer äro gjutna å en tredjedel af kägeln och
derför sjelfva öka afståndet. Vid hopdragning minskas först
mellanrummet efter punkt och komma, och sedan, såsom hos oss, från höger
till venster, med förbigående af utrops- och frågetecken.
Kolon sättes midt emellan föregående och efterföljande ord, dock
får vid utslagning det föregående rummet ej blifva större än det
efterföljande, men väl tvärtom. Gåsögon vändas mot satsen och skiljas
derifrån med två- eller trepunkts utslutning (« å cette maniére »). Minus
skiljes med samma mellanrum som öfriga ord i raden. Efter
paragraftecken begagnas icke punkt. Afdelningssiffror sättas med parentes å
ömse sidor: (1), (2), (3) o. s. v. Till nottecken brukas antingen en
siifra af stilen inom parentes: (1), eller ock bråksiffra i öfverkanten
utan tillsats. Noten skiljes från texten genom ett tomt mellanrum,
utan linie.
Som utmärkande stil begagnas i första rummet kursiv; vidare
kapitäler och egyptiska. Begynnelsebokstäfver sättas på linien med
stilen i första raden och indragas icke.
Vid förkortning af ord nyttjas oftast bokstäfver i öfre kanten
(supérieures): Cie, Cher, Cte, d°, Dr, M&1", Mme, Mlle, N0*; äfvensom till
ordningstal ler och lre, 2e, 3e, 4e; 1°, 2°, in-4°, in-8° o. s. v.
Datumsiffra sättes utan bokstäfver i kanten och utan punkt, med undantag
af 1, t. ex. le ler janvier, le 2 janvier, le 10 janvier. Afven ordningstal
med romerska siffror sättas utan punkt och supérieures, utom I, som
vid maskulinum har er och vid femininum re efter sig: Henri Ier,
Frédéric II, Catherine Ire o. s. v. Användas ipke supérieures, begagnas
punkt, äfven om ordets sista bokstaf utsättes, t. ex. MM. eller Mrs.
Kolon sättes aldrig i förkortningar.
I stället för bråksiffror nyttjar man ofta vanliga siffror med ett
snedstreck emellan: — 9 lignes de 9 points 1/2, ou 85 p. 1/2; följer
bråket efter ett helt tal, sättes en half fyrkant deremellan: 98 1/2.
Tabellhufvuden sättas
ofta med kapitäler och
mellan öfver- och
under-afdelning begagnas
klammer, t. ex.
Till rubriker och öfverskrifter begagnas i allmänhet vanliga
versaler, en grad större än textstilen. Ar rubriken flera rader, tages andra
raden en grad mindre än texten. Samtliga stilarne måste dock vara
af samma snitt och karaktär. Halffeta och egyptiska stilar användas
sällan till rubriker, men deremot oftare mager grotesk (jonisk); feta
stilar begagnas sällan. Titlar sättas vanligen med hvad vi kalla »gamla
franska versaler» och så högt upp, att tyngdpunkten sällan iakttages.
SURFACE DÉBIT ’
DU BA8SIN DB ORUE d’étiage ! MOYEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
