Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vokalen vid diftonger. Gravis kan stå blott öfver den sista stafvelsen,
circumflex öfver en af de två sista och acut öfver en af de tre sista
stafvelserna i ett ord.
Läsetecken är diäresis (’*), som sättes öfver vokalerna i eller v
då två vokaler, hvilka eljest bilda en diftong, skola läsas hvar och en
för sig; — apostrof (’), som merendels har sin plats efter, men stundom
äfven framför en bokstaf, antingen versal eller konsonant, tjenar oftast
som utelemningstecken, ticcq’ at)T(p för iictQCt avTfjj, w ’ya&é för
d) aya&é, — dervid stundom orden sammanskrifvas: xqt’yd för ytai
iyttj éyip/xai för syw ofyai.
Utandningstecknen, accenterna och läsetecknet diäresis förekomma
äfven i förening, såsom lenis-acutus (,#), lenis-gravis (’’), asper-acutus (°),
asper-gravis (°), lenis-circumflex (*), asper-circumflex ( ),
diäresis-acutus ( , ), diäresis-gravis ( ’*). Deras ställning öfver bokstäfverna är
härvid densamma, som då de stå allena.
Interpunktionstecknen i grekiskan äro till en del olika våra: kolon
och semikolon är en högtstående eller omvänd punkt (*)> frågetecken
vårt semikolon (;), punkt, komma, utropstecken lika våra, det
sistnämnda begagnas dock ytterst sällan.
Siffror finnas icke i forngrekiskan, utan talen betecknas med
bok-stäfver och accenter: 1 a , 2 (f, 3 y , 4 8, 5 €, 6 7 £*, 8 rf,
9 10 Cy 11 idy 12 ifT o. s. v., 20 x’, 21 xcr’, 30 A’, 40 [X ,
50 v\ 60 70 dy 80 n\ 90 100 200 d, 300 t , 400 v%
500 cp\ 600 x, 700 xp’y 800 cdy 900 9’, 1000 <a, 2000 10000 t,
20000 tXy o. s. v.
För att inskränka typernas antal äro gemena vokalerna a, 17, o,
v och (o samt versalerna ji, E, Hy /, O, Y och Q under skurna™’;
men icke e och i. Ungefär 150 bokstäfver skulle ytterligare
be-höfvas, om man ville hafva alla vokalerna med fastsittande accenter.
Detta sker visserligen, men den tillökning af stilförrådet och af fack
i kasten, som härigenom uppstår, är en allt för stor olägenhet för att
detta skulle kunna vinna någon allmännare användning; åtminstone der
ej jemn tillgång på sättning af grekiska språket finnes.
Några särskilda sättningsregler, egendomliga för grekiskan, finnas
ej. Dock torde böra anföras, att vid grekiska med underskurna typer
det finnes höga spatier för att ställas tillsamman med dessa, om de
användas utan accent, eller att tjena till stöd för de underskurna
accenterna, när dessa ställas framför en versal.
I afseende å ords delning på två rader märkes, att stafvelserna
slutas med vokal och efterföljande konsonanter (vare sig en, två eller
tre) sättas till följande stafvelse, t. ex. o-oxé-ovy xv-mo, ai-öXQÖQ>
8-%$Qog. Undantag: två Jika konsonanter delas, t. ex. ay-yéh-l(0,
och om A, fÅy v eller Q är den första af två eller flera konsonanter,
så delas den till förra stafveleen: deX-Cpig (utom fiVy som alltid räknas
till följande stafvelse: xd-fiivu)).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
