Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lång rad, kan man börja afläggningen. Blir en tangent nedtryckt,
så öppnar häfstången den spjela, med hvilken hon står i förbindelse,
och för på detta sätt den nedgående typen i den för honom bestämda
kanalen. Men dessutom verkar äfven hvarje tangentstång i sektionen*
förmedelst ett å densamma befintligt stift, å en tvärstång, så att äfven
denna nedtryckes och öppnar den henne motsvarande spjelan i serien B,
och den nedgående typen kan inträda i den af de tolf hufvudkanalerna
till hvilken han hör. Den öfre spjelan A förblir öppen åt en sida,
så länge gemena genomgå, men öfvergår åt andra sidan så snart en
versal- eller siffertangent nedtryckes.
En engelsk sättare John Hooker har konstruerat en sättmaskin,
hvilken fått namnet »Clowes» efter den berömda Londonfirma som infört
den i sitt tryckeri. Maskinen är byggd efter samma princip som Mitchels,
men stilen står här i öppna rännor och tangenterna och deras ledningar
ersättas här af elektricitet. I stället för tangenter finnas här genom
isoleringslager af skilda små kopparplattor, hvaröfver ligger ett listverk,
alldeles liknande en liten kast. På baksidan af hvarje kopparplatta
är fäst en med en elektromagnet förbunden och med guttaperka
öfver-dragen tråd. Elektromagneten står bakom rännorna, och den drifvande
kraften erhållps från ett batteri. Sättaren sitter framför kasten och
håller i handen en i trä infattad och med batteriets negativa pol
förbunden koppar- eller messingstråd, med hvars ända han lätt berör
facken. Vid hvarje beröring slutes den galvaniska kedjan, och i samma
bgonblick utstötes en stil ur sin ränna och faller på ledningsbandet samt
föres till samlingsrännan. Maskinen kan begagnas för fyra stilsorter
med en punkts skilnad å kägeln. I händelse af hinder i maskinens
gång upphör elektriciteten att verka, så att hindret strax märkes. Den
i London 1877 utstälda maskinen hade blott 44 typer: gemena, tecken
och de mest förekommande versalerna. Afläggningen sker för hand.
Gr. P. Drummond i Canada konstruerade en sättmaskin med
begagnande af elektriskt batteri. Maskinen, som var af sedd att samtidigt
både sätta och lägga af, var utstäld i Filadelfia 1876, men var icke i gång.
361 Ingeniör M. L. MDller, en i London bosatt tysk, hade å
Caxton-utställningen i London 1877 utstält en modell till sättmaskin, med
tangenter och deröfver stående typbehållare, men saknande
lednings-rännor. Den var afsedd att sätta både antiqva, versaler och gemena,
kursiv och flera bokstäfver på en gång, hvarför den hade nära 200
tangenter, liggande i sex rader öfver hvarandra. I typbehållarne voro
stilarne liggande; de utföllo på en kopparskifva och fördes fram af en
rem; när typen hunnit skifvans slut kom den i en böjd samlingsränna
och gick så till vinkelhaken.
Åfven L. Heinemann hade 1877 i London utstält en sättmaskin.
Den bestod af en ram i lutande ställning med 144 stilrännor, efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
