- Project Runeberg -  Handbok i boktryckarekonsten /
256

(1881) [MARC] Author: Johan Gabriel Nordin - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

eller stärkelseklister, tillsatt med litet fint slammad krita.m
Cylindern föres omkring för hvarje ark, till dess matrisen erhåller nödig
tjocklek.

Till matris kan äfven användas knutfri hvit papp eller några
ark kartongpapper, klistrade på hvarandra. Härvid bör trycket
småningom ökas genom cylinderns sänkning, ett sätt som äfven vid andra
icke hastigt torkande matrisämnen med fördel användes.

Man kan äfven använda oblat till matriser, dervid man lägger
flera skifvor på hvarandra, allt efter gravyrens djup.

Matriserna öfverdragas med silkespapper och skäras noga omkring
kanterna, så att intet qvarsitter som kan lemna af tryck å papperet.
Skulle matrisen under tryckningen blifva mindre skarp, kan man
söka afhjelpa det genom att pålägga ännu en lapp silkespapper, men
är den väl gjord och rätt pålagd, behöfver vanligen ingen
efter-hjelpning ske.

Begagnas i maskinpress matris af guttaperka, tillverkas den
fördelaktigast före tryckningen i en kopie- eller annan press. Den bestrykes
på baksidan med klister och lägges sedan i stämpeln, då den vid
cylinderns kringvridning fastnar på rätta stället. Valet af materiel’till
matris bör man låta bero på hårdheten hos det papper hvarå
relief-trycket skall ske. Papperet bör icke fuktas.

Tryck för blinda.

383 Uppfinningen att genom upphöjdt boktryck göra det möjligt för
blinda att medelst känseln lära sig läsa gjordes 1784 af Valentin
Ha€y i Paris. Idéen härtill erhöll han genom den blinda pianisten
Therese von Paradis från Wien, hvilken begagnade sig af medelst nål
utstuckna bokstäfver. Haiiy sattes till styresman för det vid denna
tid inrättade institutet för blinda derstädes, och resultatet af hans
uppfinning visade sig vara lyckligt. De af honom konstruerade
bok-stäfvema voro dock icke fullt lämpliga, såsom för små för att rätt
motsvara sitt ändamål, men ändring häri var icke så lätt att
åstadkomma, då i så fall den redan befintliga materielen skulle förkastas.
1814 efterträddes Haiiy i föreståndarebefattningen af d:r Guillié och
han modifierade bokstäfvernas form, men tydligheten vann icke härpå,
och under åren 1821—1840 trycktes endast obetydligt. Sistnämnda
år omorganiserades institutet och kom under Dufaus ledning, och nu
infördes ett nytt typsystem. Det här begagnade alfabetet hade ungefär
antiqva versaler och förenklad ronde som gemena.

Klein i Wien införde 1804 punkterade antiqva versaler och detta
alfabet antogs på de flesta ställen i Tyskland och begagnades till slutet
af 1830-talet, då andra alfabet började användas. I Amsterdam
införde Verboom 1816 en slät stil, bestående af antiqva versaler och
runda gemena. Lachmann i Braunschweig införde 1830 antiqva versaler

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 14 14:34:29 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/njgboktr/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free