Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och gemena, något större än de i Paris begagnade, 1831 en
qvadrat-skrift och 1832 en geometrisk skrift af ungefär nedanstående utseende,
samt 1847 antiqva versaler.
* * o —•— * r—•—i * -r—r # "T* _LL -i >-•—]— *
a n ; a t b ( H > c c 1 d d d r * / i e f A < g m Q C o. 0
I England och Amerika skedde de första genomgripande
för-1 bättringame i trycket för blinda. James Gall i Edinburgh uppfann
1827 en kantig stil, som innehöll endast gemena och som för känseln
var lätt fattlig. Han tryckte härmed bl. a. Johannes evangelium och
gjorde sig synnerligen fortjent inom denna gren af boktryckarekonsten.
1832 utfäste Society of Arts en belöning af en guldmedalj till värde
af 30 £ för den bästa metod för boktryck för blinda. I följd häraf
inkom intill 1835 icke mindre än 19 särskilda alfabet, af hvilka dock
16 befunnos vara alldeles opraktiska.
I Amerika uppfann d:r Howe i Boston 1833 ett alfabet af kantiga
antiqva gemena. Denna förenkling var så stor, att hela Nya
testamentet, som med Haiiys stilar skulle fylt 9 band och kostat 20 £, nu
inrymdes i 2 band och kunde tryckas för 16 shilling. 1834 uppfann
Friedlånder i Filadelfia ett alfabet, bestående af antiqva versaler.
1837 tillerkändes d:r Fry i London Society of Arts’s pris för ett
alfabet, liknande Howes. Alston i Glasgow införde ett alfabet
versaler, liknande Friedländers, och här uppfans den s. k. knutskriften, en
i rad fortlöpande hieroglyf skrift, hvilken behandlades mellan fingrarne
som en rosenkrans. Det i England mest utbredda alfabetet är den af
T. M. Lucas i Bristol 1845 uppfunna chifferskriften, bestående af en
punkt, en cirkel, en halfcirkel i två storlekar, ett långt streck och ett
kort streck med en punkt. Af dessa 8 tecken bildas 13 olika
grundtecken och genom dessas olika ställning 40 skilda skiffer. Detta system
är enkelt, lätt att lära, kan väl uppfattas af känseln och är i allmänhet
bland de bästa vilkorliga alfabeten. 1839 uppfann Frere ett billigt sätt
för tryckning för blinda. Han böjde nämligen fin tråd i erforderliga
vinklar och lade dem uppvärmda på en zinkplatta, så att de vid
kall-nandet sutto fast derå. Stilen bestod af antiqva versaler och sex
tecken: streck, hel och half cirkel, rät och spetsig vinkel och en hake,
hvilka begagnades efter fonetiskt system. Det härmed tryckta läses den
första raden från venster till höger, den andra från höger till venster
o. s. v. 1847 uppfann föreståndaren för institutet i Brighton Moon,
sjelf blind, ett chifferalfabet, bestående af 10 tecken, hvilka
åstadkommas efter Freres system (se motstående prof). Moonska systemet
är isynnerhet lättläst för äldre blinda, och från hans officin hafva
J. O. Nordin, Handb. i Boktryckarekonsten. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
