Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lämpliga för tidningstryck, der stor hastighet fordrades. Några af
hans maskiner såldes till Finland och Ryssland.
Digeltryckmaskiner.
De förbättrade konstruktionerna af maskinpressen började allt mer 387
uttränga handpressen, så att denna i större tryckerier snart användes
endast för särskilda arbeten och accidenser, der användandet af de
stora maskinpressarne blef för dyrt och obeqvämt. Men äfven för
accidensarbeten sökte man göra handpressen obehöflig. 1838
konstruerade Kneeland en press för tryckning af kort; i början af 1840-talet
uppfann S_. P. Ruggles en digeltryckmaskin och i slutet af samma
årtionde konstruerade Fr. O. Degener i New York »Franklin Job printing
press», å hvilken G. P. Gordon uttog patent. Degener gjorde sedan
förbättringar och 26 olika patent uttogos, men sedan skildes Degener
och Gordon och fortsatte hvar på sitt håll, den förre under firma
Degener & Weiler, hvilkas »Libertypress» är känd öfver snart sagdt
hela verlden. Dessa tryckmaskiner hafva eftergjorts på många ställen
och äro kända under benämningen digeltryckmaskiner. De äro
alla byggda efter samma princip, ehuru med olika konstruktioner, såsom
med lodrätt eller vågrätt fundament, med bord- eller cylinderfärgrifning,
samt* med eller utan färgbehållare. Med vågrätt fundament kan endast
bordfärgverk begagnas, med lodrätt fundament kan cylinderfärgverk
användas, men maskinens gång blir härigenom betydligt tyngre och
valsarnes ställande är äfven ganska svårt, hvarför bordfärgverk är det
allmännast begagnade. Likaså äro maskiner med lodrätt fundament de
mest omtyckta, men fundamentet får dock icke luta öfver den
lodräta linien, ty derigenom försvåras tryckningen, då vid minsta ojemnhet
i utslutningen valsarne uppdraga stil, en olägenhet som genom formens
lutande utåt betydligt ökas. Maskiner med färgbehållare äro att
föredraga framför dem som äro utan sådan. Å de senare måste färg
tillföras färgbordet med en vanlig handvals, hvilket visserligen kan vara
tillräckligt för små, litet färg behöfvande accidenser, men som vid
större upplagor blir tidsödande och dessutom fordrar stor påpasslighet
för att kunna hålla jemn färgsättning. Bägge slagen kunna användas
både medelst trampning och ångkraft. De trycka vanligen 5—600 ex.
i timmen.
Fig. 50 visar en digeltryckmaskin af J. G. A. Eickhoffs i
Röben-havn konstruktion. Fundamentet, a, är upprätt- och stillastående,
digeln, 5, lutar framåt och viker sig vid trycket mot fundamentet.
Färgbordet, d, vrider sig å de flesta sådana pressar litet för hvarje
tryck, så att färgrifning derå icke sker i precis samma riktning;
val-sarne gå för hvarje tryck fram och åter öfver färgbordet och formen.
På fig. hafva de gått så långt ner de kunna komma, och vända nu om,
så att de, innan digeln börjar sin rörelse, hinna upp på färgbordet för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
