Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
French i Amerika och af hofrådet Auer i Wien, hvilken sistnämnde
i slutet af 1850-talet tog patent å en maskin, som efter hans anvisning
byggdes af Sigl i Wien. Till någon allmännare användning kom det
dock först genom amerikanaren William BuLlock i Filadelfia, hvilken
1863 uttog patent i Pittsburg och 1865 uppträdde med en tryckmaskin
för ändlöst papper, hvilken 1869 infördes till England i »Daily
Tele-graphs» tryckeri. Sedan dess hafva antalet försök att åstadkomma
förbättringar i konstruktionen varit i ständigt stigande, och dessa försök
hafva äfven till stor del lyckats. De hittills konstruerade roterande
maskinerna likna hvarandra mer eller mindre i grundprincip, men äro
för öfrigt, såsom i fuktning, färgrifning, skärning o. s. v., mycket olika,
och intet system har ännu kunnat tillkämpa sig e^ dominerande
ställning. De olika arterna kunna indelas sålunda:
I. a) för tidniifgstryck, b) för verktryck, c) för illustrationstryck
och d) för flera färger.
II. d) för bestämdt format och b) för olika format.
III. a) som skära arket före, och b) som skära det efter tryckningen.
IV. a) som trycka endast med stereotyp och b) som trycka med stil
eller stereotyp.
V. a) med enkel pappersbana och b) med dubbel sådan.
VI. a) med fuktapparat för vatten eller ånga och b) utan sådan.
VII. a) som utföra arket med arkfördelare, b) med arksamlare och
c) som hafva falsapparat.
VIII. a) med vertikalt öfver hvarandra liggande cylindrar, b) med
bredvid hvarandra liggande cylindrar och c) annorlunda ordnade.
Roterande maskiner för tidning stryck skola hufvudsakligen vara
af beqväm, enkel och tillgänglig konstruktion och isynnerhet arbeta
fort; derjemfe skall papperet lätt kunna insättas och mekanismen för
arkens utförande vara så konstruerad, att de läggas i ordentlig hög.
För verktryck måste färginrättningen vara beräknad för bättre
rifning och tryckcylindrarne ligga så, att alla för lappningen och under
tryckningen behöfliga arbeten äro lätt utförbara. De böra alltså icke
ligga täckta. Dessutom bör färgverket vara så placeradt, att man
under maskinens gång och utan fara kan reglera färgtagningen.
För illustrationstryck bestämda maskiner måste hafva mindre hastig
gång, så att trycket här endast på bekostnad af qvantiteten kan vinna
i qvaliteten. De fordra dessutom ännu mer kompliceradt färgverk, med
starkare färgrifning och flera uppdragsvalsar samt större tryckcylinder
och särskild inrättning för att hindra sköntrycket att smörja vid
wider-trycket. Denna inrättning finnes visserligen äfven å några
tidnings-maskiner, i det en »reningscylinder» roterar mot tryckcylindern, men
denna har icke motsvarat förväntningarne, så att den numera sällan
begagnas, utan man har, efter P. Alauzet & C:os idé, för
illustrationsmaskiner låtit ett andra ark, helst oljadt, löpa med mellan den tryckta
sidan af arket och den andra tryck cylindern. Sköntrycket lägger sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
