Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ytterligare spänner, sig. För större upplagor spännes öfver ritpapperet
godt siden eller fin, knutfri shirting, genom att å ena ändan sys en
bred fåll, hvari framstången inträdes, och den andra ändan fästes å
bakstångens taggar, denna kringvrides, och spänningen hålles genom
spärrhakarne. Ofvanpå shirtingen fastklistras framtill ett tunt
pappersark, hvarpå lappningen sker, och derofvanpå klistras ett oljeark. Vid
tryckning af träsnitt eller formar med hårdt tryck måste dock
lappnings-arket sättas under shirtingen. För hållbarhetens skull kan man bestryka
det understa arket ritpapper med tunn lim och de öfriga med
gummilösning.
Man kan äfven till däckel begagna endast fast, väl satineradt
tryckpapper och deröfver spänd shirting eller ett ark papper, men
denna däckel behöfver oftare bytas om.
Då vid hård däckel ett eller flera ark behöfva ombytas, bör man
noga efterse att det understa arket ej får ligga så länge, att rostfläckar
derå synas; om sådana fihnas, måste hela däckeln genast aftagas och
cylindern noga af putsas, på det att den icke må angripas af rost.
Mjuk däckel. Med en fin, knutfri, ’tunn men fast filt kan man
mycket väl trycka vanliga arbeten, och den medför den fördelen att
stilen mindre slites och upplappningen betydligt underlättas. Många
olägenheter undvikas också vid begagnandet af filt, såsom ojemnheter i
papperet, falsslagning o. d., som vid hård däckel gör intryck och förstör
form och upplappning, men vid mjuk däckel knappt blifva märkbara.
Vid tryckning af större illustrationer kunna skuggningar bättre
frambringas medelst mjuk däckel än om hård begagnas. I allmänhet torde
kunna antagas, att då tryckaren blifvit litet van vid dess begagnande
behöfver han endast för vissa arbeten använda hård däckel. Stora
tidningspressar fordra vanligen tjock, särskildt derför väfd filt; men
för vanligt boktryck är fördelaktigare att begagna fin kasimir. Under
fliten, närmast cylindern, påsätter man ett eller två ark ritpapper, derå
ett ark för upplappningen, hvarefter filten spännes öfver. För att
skydda filten, fastsättes oljeark framtill under griparne.
Slutligen har man också försökt kautschuks-beklädnad, men vi tro
dock icke att den, utom möjligen i enstaka fall, funnits ändamålsenlig.
Banden.
På en vanlig maskinpress finnas gemenligen fyra band: två undre,
som gå utanpå arket, samt två öfre, hvilka gå omedelbart omkring
tryckcylindern och under arket; sin rörelse erhålla de allesamman genom
tryckcylindern. Banden måste vara af linne, starka, och behöfva
vanligen särskildt härför väfvas. De undre hafva till ändamål att mot
tryckcylindern fasthålla pappersarket, innan det kommer på formen och
samtidigt trycka punkturspetsarne genom papperet, äfvensom att efter
trycket leda detta på väg till mottagningsbordet; de öfre äro afsedda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
