Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Allt efter som den till tryckning lemnade formen är kompakt
eller spatiös låter man en gröfre eller finare öppning finnas mellan
linialen och färgvalsen. Genom att omvrida färgvalsen inåt färgkasten
ser man lätt huru mycket färg den medför. Vid tryckning af
tonplattor, eller eljest der endast litet färg får gå igenom, behöfver man
stundom under tryckningen kringvrida färgvalsen ett hvarf, så att hela
valsen får jemnt färg. Det händer annars att färgen fortplantar sig
öfver valsarne endast strimvis. Färgverket bör noga ställas så, att det
gifver lagom färg. Gifver det för mycket, så att man nödgas slå ifrån
hoppvalsen, bör härvid stor försigtighet iakttagas, emedan färgen lätt
så hastigt minskas, att valsarne genom det hastiga ombytet frestas så
starkt att de springa sönder.
Har man nu stält färgverket så, att det motsvarar formens
fordringar, insättes rifvalsen e. Härtill tages alltid en äldre vals, emedan
härvid fordras mer rifförmåga, men mindre sugkraft, och tillses att
den icke tillsättes för hårdt mot metall cylindern. Det är af synnerlig
vigt att denna vals ställes noga, då den har rifning både mot
metall-cylindern och metallrif valsarne. Härefter insättas metallrifvalsar ne i
sina lager å skjutstället, så att de icke ligga för hårdt mot rifvalsen;
i annat fall sönderslites lätt den senare. Det händer stundom att
tryckaren uraktlåter att begagna dessa rifvalsar, då hoppvalsen faller
direkt på massvalsen, men detta inverkar alltid menligt på färgrifningen
och bör derför icke tillåtas. Hoppvalsen lägges nu i sina lager och
ställes så, att den tar lagom färg, genom att man bestämmer dels
huru ofta dén skall gå upp till färgvalsen, dels huru hårdt den skall
trycka deremot.
Derefter låter man maskinen gå några hvarf, så att de ofre valsarne 40c
och metallcylindem få ett tunnt färgöfverdrag. Härvid observerar man
noga om färgen å den senare cylindern är lika öfverallt; skulle detta
icke vara fallet, så står antingen färglinialen eller valsarne icke rätt,
och man afhjelper då det bristfälliga.
Nu insättas uppdragsvalsarne, den ena framom, den andra bakom
metallcylindern. Vid dessa valsars tillriktning, som sker genom att höja
eller sänka dem med derför afsedda skrufvar, begagnar man sig af ett
trästeg, som har precis samma höjd som stilen; då den bakre valsen
är insatt, ställes den så långt ifrån metallcylindern, att den lätt låter
vrida sig omkring; härefter framför man fundamentet under densamma
och profvar med steget om den står lagom högt, d. v. s. om den
beqvämt låter vrida sig genom stegets förande fram och åter; mera
behöfva valsarne icke beröra stilen, om trycket skall få ett godt
utseende. Gå de hårdare, blir trycket tjockt och smÖrjigt. Den främre
valsen insättes och riktas på samma sätt.
Valsarnes riktning mot metallcylindern måste äfven ske sorgfälligt;
de skola likmässigt beröra den på alla punkter, men också icke mer;
tillsättas de hårdare, blifva de snart uppvärmda, isynnerhet om maskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
