Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
isynnerhet anilinfärg, sin glans. Man bör *icke rifva mycket färg på
en gång, utan hellre taga litet i sänder och allt efter som den blir
färdigrifven med spateln maka den till ett hörn af färgstenen och der
samla den. till dess hela det behöfliga partiet är färdigrifvet.
Ju färskare färgen är, dess bättre lämpar den sig för tryckning.
Vid större upplagor bör man derför icke rifva all färg på en gång,
utan endast portionsvis. Behöfver den rifna färgen stå öfver natten,
så hopsamlas den sorgfälligt under löparen.
Den rifna färgen kan göras smidigare, så att den bättre fördelas
å valsarne, genom tillsättande af ett par droppar ricinolja, som väl
rifves tillsammans med färgen. I allmänhet är vid färgtryck
fördelaktigt att lokalen icke har hög värmegrad; der hög temperatur råder
kan till färgen sättas litet hvit terpentin, och fernissan kan äfven
göras mera egnad för varmare lokaler genom att en del deraf
uppvärmes och blandas med litet smält bivax samt detta sedan tillsättes
den öfriga fernissan. Denna fernissa är isynnerhet användbar vid
tryckning af violett.
Skall man rifva mycket hårda färger, såsom pariserblått, indigo,
krapplack o. s. v., bör man, sedan färgen är behörigen söndersmulad,
rifva den med litet benzin. Tillsätter man sedan helt litet medelstark
fernissa, så blifver färgen tunn, och i detta tillstånd måste den så fort
som möjligt rifvas, emedan i annat fall bezinen förflygtigar och färgen
blir styf, innan den blifvit tillräckligt rifven.
Har färgen vid rifningen blifvit för svag, är det pvilkorligen
nödvändigt att befria sten och löpare derifrån samt ånyo börja med torr
färg, rifva denna med litet fernissa och härefter tillsätta af den förut
rifna svaga färgen. Att försöka tillsätta torr färg till den för svagt
rifna är fåfängt, ty häraf kan man icke få något godt resultat.
Förtunning af färgen för att göra den användbar för tryckning
af affischer, tonplattor o. d. bör aldrig ske på förhand. Tillsättning af
svag fernissa bör ske först då färgen är på of van anförda sätt rifven.
Vissa färger såsom violett, persiskt rödt, blått o. s. v., äro svåra
att afvaska från sten och löpare. Detta underlättas, om man, sedan
terpentin användts, inrifver stenen med upplöst klorkalk och låter den
stå en stund. Härigenom aflägsnas från stenen hvarje spår af färgen
som derå rifvits.
Fernissan som skall begagnas till rifning af kulört färg bör
vara af bästa sort, gammal, ljus och klar samt fri från klimpar. Den
får icke vara tillsatt med hartz; om fernissan innehåller hartz och
man inrifver den med blyzinober eller annan blyhaltig färg, så torkar
den inom några dagar och är oanvändbar. Medelstark fernissa är för
boktryck den användbaraste. Stark fernissa kan upptaga mera färg,
men är svår att rifva, om man icke uppvärmer den; svag fernissa
upptager visserligen mycket färg, men kan icke binda hela mängden.
Då en färg täcker bra, men smörjer vid widertryck, är deri för mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
