Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rödt. Karmin: Hvad of van sagts om den sorgfälliga behandlingen
* af hvitt gäller i ännu högre grad om denna färg; man bör dertill hafva
en obegagnad vals, ty en förut begagnad är mycket svår att vaska så
ren*, att den icke grumlar karmin. Färgbord och vals böra rengöras
hvar-annan eller hvar tredje timme. Karmin tryckes nästan alltid blandad
med hvitt, hvaraf den fördrager ganska mycket. Härtill begagnas endast
det finaste kremserhvitt, då man kan åstadkomma alla schatteringar,
från lättaste rosa till mörkt karminrödf. Karmin är mycket dyr och
har den olägenheten att hastigt blekna, hvarföre don oftast uppblandas
med zinober. Karmin kan begagnas tillsammans med alla andra färger,
med undantag af kromgult, hvaraf uppkommer smutsfärgad orange.
Den rifves med svag fernissa så styf, att den icke flyter omkring på
stenen, utan låter hopa sig i hög. Munchenerlack behandlas lika som
karmin. Denna färg har den fördelen framför karmin att den icke så
fort bleknar. Zinober rifves mycket noga med starkare fernissa. För
denna färg rekommenderar Ihm följande metod: till 200 gr. zinober
tager man 25 gr. (eller efter behof mer) väl torkad venetiansk tvål, som
erhålles å hvarje apotek, skafver denna tunn å stenen och arbetar den
tillsammans med färgen, så torr som möjligt. Tyckes färgen icke vilja
blanda sig, tillsätter man litet fernissa, men%ndast litet, emedan färgen
alltid rifver sig hastigare, ju styfvare den är. Då man fått den fin,
tillsättes så mycket fernissa, att färgen får den styrka man för det
för handen varande arbetet anser nödigt. Vid behandling med tvål
måste färgen alltid vara så styf, att den icke flyter å stenen. Detta
förfarande med zinober lämpar sig isynnerhet för tryckning af stora
formar, emedan färgen derigenom erhåller större smidighet. Litet karmin
tillsatt förhöjer färgen. Af V3 karmin och V3 zinober, regleradt med
’hvitt, fås vacker purpurröd färg. Zinober kan icke begagnas till
tryckning å kopparklichéer, emedan kopparn genom det i färgen befintliga
qvicksilfret frätes sönder. Kromrödt är en vacker färg, något ljusare
och billigare än zinober och behandlas lika med denna senare. Vill
man undersöka om zinober är förfalskad med kromrödt eller mönja,
lägges den på ett glödgadt kol, dervid zinobern fullständigt förflyktigar;
finnes kromrödt eller mönja deribland, bilda sig små blykulor; utstryker
man med ett falsben eller en knif litet orifven zinober på ett tjockt
hvitt papper, så blifver vid mörk zinober färgen svartaktig, vid ljus
deremot litet gulaktig; vid förra fallet finnes mer qvicksilfver, vid
senare mer svafvel. Ar den blandad med kromrödt eller mönja, färgar
den rent gult. Den ljusa zinobern gifver lifligare färg, men den mörkare
är färgrikare, d. v. s. täcker större yta.
Blått. Pariserblått är för tryck den fördelaktigaste och
bruk-baraste blå färg, emedan den genom sin ovanliga färgkraft fördrager
en stor mängd hvitt. Man får af Vi6 pariserblått och 15/i6 zinkhvitt
en ganska mörk blå färg, som är tillräcklig för tryck af affischer,
etiketter, linier 0. d. Den rifves med svag fernissa och litet linolja,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
