- Project Runeberg -  Samlade dikter / Del 1 /
61

(1831) [MARC] Author: Julia Nyberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Psyche ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sorgen, som turturn, sin älskling vill hinna;
Aldrig dock ilande vingarne finna
Målet för tankarnas irrande flygt.

Qadarne skänkte det trofasta minne.

Målande älskade bilden: derinne
Vårda vi lågan på altaret än,

Tills af de vingade Genier åter
Himlen den Sppnade famnen upplåter,

For till sin Psyche den sörjande vän.

Åran, ett solgrand, i ljuset, upprunnit,

Lyser ej mer, sedan dagen forsvunnit:

Psyche! ditt lof, en förklingande ton,

Ljuder i chors&ng ej mer från de fromma
Tärnornas mun. Re’n, o, Skönhetens blomma,
Tillber ditt hjerta vid Gudarnas thron.

{Tåget aflågsnar sig, och musikens toner försvinna i
fjerran.)

(Kärlekens ö.)

{Psyche synes slumrande i cn blonisterdäld, beskuggad
af rosor, myrten, palmer och oranger.’)

PSTCHB (’uppvaknande).

Hvar är jag? Gudar! månn’ de höga palmer,
Hvarannan vinkande i etherns böljor,

Åt sälla andar här sin skugga ge?

Hvad yppig vår! På ambravingar leka
Zephirerna med blomstren, darrande
Af fröjd och tjusning. Ur sin marmorboja
Kaskaden springer opp i hvirfveldans,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:43:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/njksamdikt/1/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free