Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vublina ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tjbnarbn.
Din Stam-mors spådom nu ar uppfylld vorden;
”Till skarpa svärd förbytes hvar juvel”
Och länge, länge, minnes fosterjorden
Hjeltinnan i sitt stora sorgespel!
(Gflr.)
Vublina (ensam).
Så glad ar själen, att ett offer bringa,
Som lärkan tjust af morgonsolens guld —*
O! att jag kunde öfver jorden svinga
Och den erindra tusenårig skuld:
Från Dclphis och Olympias salar blott,
•Har konsten sina gudabilder fått.
Der räddades de ljusa snillens ära, —
En skugga här på seklers stolta graf —
I evigt välljud våra skalder bära
De krönta lyror öfver fjärran haf;
Men ack ! den jord, som dem sitt nrsprung gifvit>
En plundrad Mausolé för Turken blifvit.
En Tärna (kommer).
Re*n äro krigets vänner här; de bida
I salen, att Hjeltinnan helsa få.
Vublina.
Tag hit min svarta Dolman — vid min sida
Ock Damascener-sabeln blixtra må!
Tärnan.
Jag skyndar sorgsen Edra ord att lyda. *
£
Vublina (ger henne en mäng^L
svarta strut$fjädrär\•
L:il dessa svarta fjädrar Casqven pryda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
