Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nornan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Min blick förföljes af en villosyn,
Ett dödligt väsen såsom jag; men danadt
I evig samklang med min själ, som anat
Sin höga urbild: Gud i kärleken,
Och känt förherrligad hans rost igen!*
NonNAi*.
Försakelsen är ljuf inom ditt’ hjérta —
Den bär ju tyngden af sin egen smärta
På lätta vingar, som till himlen nå?
Låt harpan klinga, sorgens suck förgå!
Minona.
Välan, min klagan skall du «nsam höra:
Mitt sista afsked till Mac-Donnald föra,
När vandrande från tjill till tjäll jag flyr,
Och minnets stjerna blekt ur töcknet gryr:
Det gifs en verld, som för min längtan brinner,
Der lifvet i en hänryckt dröm försvinner,
En läkdom for sitt qval begär och får:
Der himlen är af ringa gränser sluten,
Och dock oändligt i sin spégel gjuten
Förkunnar morgonen af hoppets vår.
Hvar är den verld ? — Hör i Min suck dess namn:
En älskad famn!
När dig jag ser,, och af din röst besvaras,
En medfödd känsla för allt skönt förklaras,
Hvar tanka bilden af sin drömverld ser: —
Hvad ädlast är, hvad ljufvast i mitt sinne
Igenomstrålas af din blick derinne:
Lif, ljus och glädje strömma saligt ner. —
Hvar är den verld? — Hör i min suck dess namn:
* En älskad famn!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
