Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minnessång ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Min ir da! Trolofningens ring på nfin hand
Jag burit i femtio år.
O, kunde ditt hjerta i sorgernas land
Upptinas af Trohetens tår!
Dock, nej! med de samtida vänner förent,
Din längtan från jorden är höjd;
Öch aftonens stjernor, de nppgå väl sent*,
Men båda dock kärlekens fröjd!
Gud signe din hvila! Vi råkas på nytt,
Som barn, hos en älskande Far.
Än målar ditt anlet’, i marmor förbytt,
De glada, de sorgliga da’r.
På rosiga skyar rann morgonen opp
En’ gång öfver ungdomens dal,
Der foglarne söngo, från topp och till topp,
Brudvisor i björkar och al.
Då skildes vi arla. Jag skyndade mig,
När ögat ej längre dig hann,
I väfstoln, och hurtigt, med tankan på dig,
Led sysslan, och dagen försvann.
1 solgången först från den öppnade dörr
Kring dalen jag blickade ut,
Och tänkte: ”Mats kommer väl hem nu, som förr,
Från grufvan, när dagen är slut.”
Men fåfänga väntan, som sakta förtärt
Mitt åldriga hjerta! Likväl
I år och i dagar ej nå’nsin jag lärt
Att plåna ditt qval ur min själ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
